Obama hann knappt svära presidenteden innan han skred till verket. I fredags fattade han beslut om att åter tillåta statliga bidrag till så kallade non governmental organizations, NGO:s, det vill säga icke statliga organisationer, som inkluderar abort och rådgining på området som en del av sitt arbete rörande familjeplanering.

1984 införde Ronald Reagan som förste president vad som kallats för ”the gag rule”, munkavleregeln, i officiella sammanhang dock benämnd som ”Mexico City Policy”. En policy som fungerat som ett instrument för att sända ett budskap till den sittande presidentens egna anhängare, genom att villkora bidrag till organisationer som arbetar med familjeplanering i u-länder. Eller genom att avstå från att göra det. Det förra förhållningssättet är onekligen politik i sin värsta och mest dogmatiska tappning, som gjort principer viktigare än människoliv.

Munkavleregeln har inte haft någon annan egentlig verklig effekt än att den berövat frivilligorganisationer på viktiga bidrag. Organisationer som förutom att informera om aborter även informerat om preventivmedel och ägnat sig åt förebyggande arbete för att motverka både oönskade graviditeter och spridningen av hiv i u-länder runt om i världen.

Bill Clinton upphävde regeln, vilket var en av de första åtgärderna han vidtog som president, George W Bush återinförde den, vilket även blev ett av hans första beslut som president. Och nu Obama.

Munkavleregeln är i sig nära kopplad till Roe v Wade-fallet. Det rättsfall som gjorde abort till en konstitutionell rättighet i USA och som fattades av högsta domstolen 22 januari 1973. Årsdagen av Roe v Wade sammanfaller därmed med presidentinstallationen i USA. Därför har också munkavleregelns vara eller icke vara under respektive administration blivit ett av de första besluten som fattats.

Till skillnad från föregående presidenter valde dock Obama att inte tillkännage USA:s kursändring på området i samband med årsdagen av Roe v Wade. Han lämnade i stället sitt besked 23 januari och gjorde inte heller någon större affär av det hela. Vilket nog får ses som ett strategiskt val av tidpunkt och ett tillvägagångssätt som syftar till att inte åter blåsa ytterligare liv i den infekterade abortdebatten.

Att Obama i samband med beslutet om att häva ”the gag rule” valde att tala om vikten av att fokusera på att förebygga oönskade graviditeter bekräftar också detta. Precis som hans uttalande om att han tar avstånd från den fruktlösa debatten på området. Vilket får klassas som ett produktivt förhållningssätt till frågan. Eftersom det förhoppningsvis kommer att möjliggöra en diskussion om vikten av det förebyggande arbetet, i stället för ett fortsatt ställningskrig mellan abortmotståndare och de som tagit ställning för kvinnans rätt att själv välja.

Debatten om aborträtten är dock knappast över trots detta. Få frågor är präglade av samma intensitet och oför onliga inställning som just abortfrågan. Men genom

Obamas beslut kommer USA under denna man datperiod åtminstone att använda bidragen till frivilligorganisationer na för att rädda människ o liv i u-länder . I stället för som ett lobbyinstrument mot aborträtten.