Tre för majoritet?
Relaterat
Artikelserie
- Mer om krisen i landstinget
- V anklagar S för att begå våld på demokratin 2009-03-04
- Hårda besparingar väntar i hela länet 2009-03-04
- Centern beskrivs som svikare av FP, KD och M 2009-03-04
- Här är den nya landstingsledningen 2009-03-04
- Fortsatt låsta positioner i landstinget trots stormötet 2009-01-16
- Alliansen försöker bryta dödläget 2009-01-09
- Politiker på semester när landstinget är i kris 2008-12-30
- Tillbaka på ruta ett i landstinget 2008-12-28
- Oklart om partierna kan komma överens 2008-12-24
- Samarbete mellan c och s enda lösningen? 2008-12-23
- Brink får huvudrollen i kampen om makten 2008-12-17
- Men nykomlingen lämnar inte förhandlingsbordet 2008-12-17
- Patrik Stenvard, m, får ta över ansvaret 2008-12-16
- Miljöpartiet vill ha samarbete över block- gränsen i landstinget 2008-12-15
- Borgerlig budget med Gönczis stöd 2008-12-13
- Vilden fällde budgeten 2008-12-12
En knagglig mening för att uttrycka det alla vet; om inte landstinget får en fungerande majoritet snart kör länets sjukvård in i väggen.
Lite senare på dagen kommenterar Svante Lönnbark kostnaderna för inhyrda springläkare; de har dalat en aning, snart kanske vi slipper undan med sådär 130-140 miljoner om året. En from förhoppning när landstinget i praktiken står utan budget och pengarna rinner i väg. Den budget som Laszlo Gönczi släppte igenom är i praktiken makulerad och lagd till handlingarna.
Efter kalabaliken i Bollnäs sökte socialdemokraterna en ny majoritet, den kunde finnas i mitten. Ett anbud skickades i väg till centern och folkpartiet, tillsammans med den sittande ledningen kunde så en stark majoritet bildas, som fungerade ända fram till valet.
Det krävde kompromisser, från alla, med bara ett absolut villkor från det största partiet: En ny budget måste förhandlas fram.
Centern har visat förståelse för vad som krävs och därför suttit ner med Ann-Margret Knapp och andra för att hitta möjliga lösningar och framkomliga vägar. Folkrörelsepartierna har ännu en del gemensamma värderingar och, viktigt, insikter om att blockgränserna måste överskridas om landstinget skall fås att fungera. Därför detta sökande efter kompromisser.
Men den sortens samkväm gillades inte i hos alliansens ledningscentral i Stockholm, men den lokala centern har insisterat; landstinget först, rikspolitiken, inklusive alliansenigheten, därefter.
Folkpartiet och kristdemokraterna orkade inte med den sortens lokala prioriteringar och inför risken att hamna utanför både debatten och landstingets ledning skrev de två ihop sig med moderaterna om en samlingsregering.
De ”räcker ut en hand för ett prestigelöst samarbete” men vet redan när handen sträcks fram att det blir ett nej. Moderater och sjukvårdspartister släpps aldrig in i en majoritet ledd av socialdemokraterna. En meningslös gest alltså, men det blir ju några dagars uppståndelse och ett par inslag i lokala medier.
Men, lite märkligt, samtidigt som de tre skrev ihop sig satt kristdemokraternas Lars-Erik Häggblom i samtal med socialdemokraterna, utan att nämna brevet. Så byggs ju inga förtroenden.
Nu ser det politiska spelet ut så här: Centern är fortsatt intresserat av ett samarbete, men utesluter vänstern. Anledningarna till den markeringen är något oklar, ingen kan ju anklaga vänstern för populism eller för att skriva ut ultimatum.
Socialdemokraterna utesluter moderaterna och sjukvårdspartiet och antagligen också kd.
Men med c, s och mp får landstinget ändå en fungerande majoritet. Den nya budget som socialdemokraterna kräver kan väl då, mot bakgrund av alternativen, innehålla en del kompromisser, som svider och smeker ungefär lika hos alla.
Om centern ändå till slut tackar nej, de sammanträdde i går kväll och svaret kommer på lördag, är landstinget tillbaka i Bollnäs; en borgerlig budget men ingen borgerlig majoritet eller politisk ledning. Och då, säger en socialdemokratisk förhandlare, blir det ”kaos”. Försök undvik det. Ta ansvar.





















