Kolossen som inte slutar växa
Relaterat
Fakta
Ledamöter i EU-parlamentet
Av dagens 785 platser i EU-parlamentet är 19 svenska.
Efter valet till parlamentet 7 juni minskar antalet platser till 736, 18 av dem svenska.
I det förra valet, 2004, tog Socialdemokraterna fem mandat, Moderaterna fyra, Junilistan tre, Folkpartiet två, Vänsterpartiet två, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet ett vardera.
S-ledamöterna tillhör PES-gruppen som rymmer ca 200 ledamöter.
Moderaterna och Kristdemokraterna tillhör den kristdemokratiska/konservativa högergruppen EPP-DE med närmare 290 ledamöter.
Folkpartiet och Centerpartiet tillhör den liberala
ALDE-gruppen, som är den tredje största gruppen med knappt 100 ledamöter.
Miljöpartiet lierar sig med gruppen för de Gröna.
Vänsterpartiet tillhör GUE/NGL-gruppen, den Enade europeiska vänstern/Nordiska gröna vänstern.
Junilistan samarbetar i gruppen för Oberoende och Demokrati IND/DEM.
(TT)
Så röstar man i EU-valet
Röstkorten skickas ut i mitten av maj. Där står i vilken vallokal man kan rösta.
Vallokalerna är öppna mellan klockan 8 och 21 under valdagen den 7 juni.
Det går att förtidsrösta (poströsta) från den 20 maj fram till valdagen i förtidsröstningslokaler. Tag med röstkort och legitimation.
Utomlands finns 213 ställen där det går att rösta.
Väljaren röstar i första hand på ett parti. Man kan dessutom ge en kandidat en särskild personröst genom att kryssa i rutan framför dennes namn.
Rösträtt har den som fyllt 18 år på valdagen och är svensk medborgare. Medborgare i andra EU-länder men folkbokförda i Sverige kan också rösta här.
Valmyndigheten ansvarar för planering och samordning av valarbetet. Länsstyrelserna ansvarar för den slutliga rösträkningen.
Antalet röstberättigade svenskar vid valet beräknas av SCB till 6 935 963.
Källa: Valmyndigheten, SCB
(TT)
Det som 1952 bildades av sex länder (Tyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Belgien och Luxemburg) som Kol- och stålunionen har i dag förvandlats till den 27 medlemsländer stora Europeiska unionen med sammanlagt en halv miljard invånare.
Dess lagstiftningsmakt ökar och griper in i allt fler områden av vardagen i Luleå, London och Limassol.
Majoriteten av lagarna
Uppskattningar som gjorts säger att allt från 60 till 85 procent av de lagar som skrivs i medlemsländerna har sitt ursprung i eller styrs av vad som beslutas i Bryssel och Strasbourg.
EU är en politisk skapelse utan motsvarighet i världen, både vad gäller utseende och hur mycket makt som medlemsländerna har gått med på att lämna över.
Svår konstruktion
Konstruktionen är ofta svår för politiker att förklara för väljare, som är vana vid att tillsätta och avsätta regeringar i de egna länderna. Den koppling finns inte, åtminstone inte direkt, i valet till EU-parlamentet.
Unionens makt ökar ytterligare om väljarna på Irland i höst röstar ja när de för andra gången ska säga sitt om Lissabonfördraget, som ska ge EU både heltidsordförande och utrikesminister.
De övriga 26 medlemsländerna har i princip givit klartecken för fördraget redan.
Fördraget innebär att EU-parlamentet får ännu mer att säga till om.
Kö till medlemskap
Sedan 1995, då Sverige gick med, har 15 nya länder blivit medlemmar. Och flera köar för att bli det.
Kroatien är nästan färdigt med sina förhandlingar, Turkiet förhandlar sedan några år och den före detta jugoslaviska republiken Makedonien kan snart få göra det. Skulle läget på Island svänga snabbt kanske islänningarna hinner före alla andra.
På senare år har den roll som EU:s domstol och dess beslut spelar för unionens utveckling börjat debatteras mer och mer. Domstolen tolkar de ofta inte helt glasklara lagar som kommissionen föreslagit och som parlamentet och medlemsländernas EU-organ ministerrådet sedan förhandlat fram beslut om.
Domen 2007 i målet om Byggnads blockad av lettiska Lavals skolbygge i Vaxholm skakade exempelvis Sverige, LO och stora delar av fackföreningsrörelsen i Europa.
Lars Larsson/TT





























