Solängsskolan är en stor skola.

I högstadiet finns fem klasser i varje årskurs, tre av dem tillhör någon av skolans profiler – musik, bild och form, matte och no, fotboll eller friidrott.

- Musik är så brett, så fritt. Väljer du en idrott har du bara den och du kanske tröttnar innan de tre åren är till ända. Med musiken kan vi lära oss allt från att spela instrument och sjunga till noter och dans, säger Ann-Britt Kubulenso, musiklärare på Solängsskolan.

- Dessutom är det elevernas förtjänst att Gävle musikklasser, som vi heter, kom till från början. Eleverna efterfrågade mer musik på schemat eftersom det fanns ett genuint intresse för det, också från andra stadsdelar. Därför bestämde sig kommunledningen för att satsa, fortsätter hon.

Den som söker till Gävle Musikklasser får gå igenom ett mindre antagningsprov samt en intervju. Men hittills har alla som sökt kunnat få en plats på skolan.

- Vi möts i musiksalen och det är inte så farligt som det kanske låter. Vi kollar att eleven kan sjunga i rätt tonart när de sjunger efter piano och sedan får de göra någon form av uppvisning på några minuter. Det är fantastiskt att se den kreativiteten, säger Ann-Britt Kubulenso.

I den efterföljande intervjun får skolan lite mer koll på elevens intressen och ambitioner. Där har det också hänt att en sökande elev backat ur och valt att inte söka till musikklasserna.

- Man behöver egentligen inte ha några förkunskaper, men man måste vara beredd på att syssla med det breda begreppet musik. Du kan inte komma hit och tro att du ska få spela hårdrocksgitarr på alla lektioner till exempel. Vi gör ju många olika saker, fortsätter hon.

- Men musiken förenar. Våra elever har en otrolig samhörighet när de har bestämt sig för att göra ett aktivt val. Man kan ju tycka att det är tidigt att välja en inriktning redan i femman, men vi ser det som en chans att få syssla med något roligt under det tuffa högstadiet, säger Siv Hedenberg, studie- och yrkesvägledare på Solängsskolan.

Hon betonar också att alla elever är olika och att alla därför ska ha möjlighet att väja det som passar dem. Vissa kommer till sin rätt när de får välja, andra passar bättre i en homogen grupp.

- Våra profiler fungerar som ett ”Elevens val”, även om du valt inriktning så finns ändå en bas, precis som i den ”vanliga” skolan. Och ändrar du dig under årens gång har du självklart möjlighet att byta. Det händer så mycket med en elev under högstadiet och det måste vi anpassa oss till, fortsätter Siv Hedenberg.

- Därför kommer vi också att blanda klasserna från och med nästa läsår. Det betyder att du i din klass går tillsammans med både de som valt en inriktning och de som inte gjort det. Vi har inga rena profilklasser.

Som studie- och yrkesvägledare hjälper Siv eleverna att söka sig vidare efter högstadiet. Hon är med andra ord den som kanske mest ser vad som händer med den profil eleverna har med sig när de ska sluta nian.

- Inte ens hälften av våra musik-nior tror att de ska jobba med musik i framtiden. De har haft en så kallad fritidssysselsättning på skoltid som de trivts med och som många gånger utvecklat dem. Men långtifrån alla tar med sig musiken ens på gymnasiet, säger hon.

- Och det är precis så profiler i grundskolan ska fungera. De ska inte styra för mycket, basen är alltid viktigast. Man ska prova nya saker men man ska stå på stadig grund. Det behöver eleverna när de kommer till det mer yrkesinriktade gymnasiet.

Erika Strandell