Benke är inte rolig längre
Men nu plötsligt: en nickedocka, en marionett i trådar.
Relaterat
Han verkar inte ens fatta att han står mitt på scenen i borgerlighetens senaste illusionsföreställning.
Han spelar rollen av aktad person som ”säger som det är”, som ”inte hycklar längre” och gör upp med ”den gamla kulturvänstern”.
En PR-byrå hade inte kunnat önska sig bättre.
Vad handlar detta om, kanske du undrar. Varför detta utbrott på Bengt Ohlsson?
Det gäller debatten om Slussen. Stockholms gigantiska ombyggnadsprojekt. Det har också ställt samhällsklimatförstöringen på sin spets.
I en ”Benke”-krönika i Dagens Nyheter slutet av december positionerade sig Ohlsson mot ombyggnadsmotståndarna i protestgruppen Kulturslussen.
Han drev med deras idéer och med vilka de var – underförstått samma samvetsömma kulturkändisar som alltid syns i dylika sammanhang och tycker att allt kommersiellt luktar skit.
Men det slutade inte där.
I ytterligare en text – som breder ut sig över inte mindre än tre helsidor i gårdagens DN – får Bengt Ohlson fortsätta att gapa om hur mycket han avskyr kulturvänstern, under rubriken ”När ska det röda rinna av kulturens fana?”.
Han driver tesen att man måste väl för fasen kunna vara konstnärligt verksam och höger.
Naturligtvis. Inte röstade Prins Eugen på Kommunistpartiet. Höll ledamöterna i Svenska Akademien verkligen tummarna för Lars Ohly?
Men konstens väsen är inte anpassning. Konsten ifrågasätter, väcker, oroar, utmanar, påverkar och förändrar.
I den meningen kan man förstås säga att den stämmer bättre överens med traditionellt radikala värderingar än med konservativa.
I dag vill borgarna stjäla tillbaka kulturen och oskadliggöra den, precis som de stulit sossarnas röda slips.
Såna som Benke gör grovjobbet.
I hans föreställning om dumdumma kulturvänstern ingår att framstå som uppkäftig; ”titta vad modig jag är som vågar ställa mig utanför!”
Men hur djärvt är det egentligen? Bengt Ohlsson anpassar sig i själva verket till en ny norm som redan hunnit få fäste. Han beter sig följsamt som ett lamm. I det nya klibbiga sköt-dig-själv-samhället, i den cyniska individualismens tid, är det sådana som Benke som är politiskt korrekta.
Ohlssons angreppssätt är förrädiskt. Han raljerar inte bara över att en grupp människor har samma åsikter i en fråga (tydligen förbjudet numera), han låtsas också att man kan jämföra kulturpersoners makt med den politiska/ekonomiska makten. Som om den globala extremkapitalismen inte fanns.
Hans debattinlägg blir symboliskt för hur det som byggts upp rivs ned. Det räknas inte längre som normalt att vilja ge alla skolbarn möjlighet till hisnande och utmanande kulturupplevelser (det är däremot vardag med skolor utan bibliotek). Det räknas inte längre som normalt att vilja ge människor verktyg för att bättre förstå världen. Det räknas inte längre som normalt att konst ska provocera
Kulturjournalisten Malin Ullgren är en av dem som gett Bengt Ohlson svar på tal och satt hans uttalanden i ett sammanhang:
”Hur skapade vi en samtid i vilken det är respektfullt att lämna människor därhän och inte ”störa” med kultur- och bildningsambitioner? Det ständiga felslutet i attackerna mot ’kultureliten’ är att den är folkföraktande. Men det är inte fantasier om kulturkändisars personligheter som bör styra förståelsen av deras samlade ambitioner. Det är inte folkföraktande att föreslå för andra människor att det finns alternativ till att bara gilla läget.” (DN 21/12).
Folk som är intresserad av experimentella kulturyttringar kan söka upp dem, tycker Bengt Ohlsson.
Hur de som inte ens får veta att det existerar experimentella kulturyttringar ska kunna välja dem, är inget som bekymrar honom.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 10 jan 2012 11:02 Ts (Ej registrerad)
Att få mothugg av Wolter och de andra koncetrationslägerTillskyndarna ( cool ord) måste ses som en seger för Bengan. Allt han skriver bekräftas ovan.
Skrivet 9 jan 2012 15:20 Alvin Stotz (Ej registrerad)
Ha, ha, ja det verkar som att Bengt O träffat rätt. De surmulna vänstercitronerna bekräftar textinnehållet. Härligt, härligt! En värmande skadeglädje breder ut sig.
Skrivet 9 jan 2012 10:09 MJ (Ej registrerad)
Fantastiskt bra artikel, tack! Puh för gamle popbenkes förutsägbara utgjutelser i tidens anti-vänsteranda. Man märker avsikten och blir förstämd, som någon skrev.
Skrivet 7 jan 2012 12:33 Anders W (Ej registrerad)
AL (Ej registrerad) skrev:
Nä, nu blir jag besviken, Bodil Juggas. Vilken sorglig, osaklig, politiskt motiverad knee-jerk-reaktion från någon jag verkligen hade respekt för. Om det är någon som verkligen framstår som en nickedocka här så är det du och alla andra som gett liknande "svar". Din artikel är inte ett bemötande av Ohlssons faktiskt ödmjuka och öppet ambivalenta artikel, utan en rungande bekräftelse av hans huvudsakliga kritik. Att du tar på dig att skriva oss på näsan vad "konstens väsen" är, utifrån det senaste seklets avantgardenorm och ignorerar övriga 5000 år av kultur får dig ju att framstå som precis det som Ohlsson kritiserar: "Men konstens väsen är inte anpassning. Konsten ifrågasätter, väcker, oroar, utmanar, påverkar och förändrar." Jahaja. Så det var så Bach tänkte när han skrev sina kantater? Eller Michelangelo när han gjorde sina skulpturer? Uppenbarligen hade Ohlsson mer rätt än jag trodde, varför skulle så många annars reagera så himla surt, om han var en pajas i ogjort väder?
Utifrån din kommentar, AL, undrar jag, hur får en kulturredaktör uttrycka sina åsikter utan att du kallar det att "skriva oss på näsan"? För DU kan väl inte vara politiskt motiverad? Men varför skulle det egentligen vara fult att vara politisk?
Vad gäller kultursynen, så skulle det väl inte bli så mycket till utveckling utan någon som väcker, oroar, utmanar osv? Då blir kulturen arkeologi. Därmed inget ont sagt om arkeologin!
Skrivet 5 jan 2012 23:56 AL (Ej registrerad)
Nä, nu blir jag besviken, Bodil Juggas. Vilken sorglig, osaklig, politiskt motiverad knee-jerk-reaktion från någon jag verkligen hade respekt för. Om det är någon som verkligen framstår som en nickedocka här så är det du och alla andra som gett liknande "svar". Din artikel är inte ett bemötande av Ohlssons faktiskt ödmjuka och öppet ambivalenta artikel, utan en rungande bekräftelse av hans huvudsakliga kritik. Att du tar på dig att skriva oss på näsan vad "konstens väsen" är, utifrån det senaste seklets avantgardenorm och ignorerar övriga 5000 år av kultur får dig ju att framstå som precis det som Ohlsson kritiserar: "Men konstens väsen är inte anpassning. Konsten ifrågasätter, väcker, oroar, utmanar, påverkar och förändrar." Jahaja. Så det var så Bach tänkte när han skrev sina kantater? Eller Michelangelo när han gjorde sina skulpturer? Uppenbarligen hade Ohlsson mer rätt än jag trodde, varför skulle så många annars reagera så himla surt, om han var en pajas i ogjort väder?
Skrivet 5 jan 2012 23:21 Putte (Ej registrerad)
Bengt Ohlsson är en fantastisk ordsmed och det finns skäl att debattera 60-talsvänsterns monopol på definition av god kultur, men oavsett hans intentioner i Slussen-fallet så går han en kulturfientlig högers ärenden. Ohlsson har skrivit så mycket klokt och klarsynt under årens lopp att jag är övertygad om - eller hoppas - att han kommer att inse vad han gjort en vacker dag, och jag är inte avundsjuk på den moraliska baksmällan. Med en borgerlig kultursyn som har ett gapande svart hål mellan Operan och familjen Reinfeltdts fäbless för Hits for kids är hans egen tid som fri författare snart över, och väljer han stålar framför samvete lär det inte dröja förrän han skriver dussindeckare på Piratförlaget.Om han inte kan bli sponsrad. Bengt Ohlssons senaste kioskvältare - brought to you by IKEA, Oddset and Svenskt Näringsliv.
Skrivet 5 jan 2012 11:22 JL (Ej registrerad)
Jag uppfattade det som att Ohlsson driver tesen att det är viktigt att tänka självständigt, att vara nyanserad och att inte bara utgå ifrån att borgerligt = ont. Men det betyder inte det att Ohlsson går högerns ärenden. Man kan nästan tro att du läst artikeln med tonade glasögon, Juggas, men det kan väl inte vara möjligt...?
Skrivet 5 jan 2012 10:58 Eva Larsson (Ej registrerad)
Håller helt med Bengt Ohlsson och hans inlägg om vänsterkultur som det rätta sättet att se på kultur. Det blir särskilt tydlig i Gävles debatt om ett nytt bibliotek där Bodil Juggas förespråkar en friidrottsarena före ett nytt bibliotek för att hon själv har insyn genom sina barn i hur dåliga träningsmöjligheter Gävles friidrottare har. Vänstern är sig själv närmast, speciellt när de inte behöver betala ur egen ficka.
Angående exprimentell teater så är man intresserad söker man den, har man inte kännedom om teaterformen kan man förmodligen leva utan den. Det finns förmodligen många kulturyttringar som varken jag eller Bodil känner till men vi känner oss ändå som kulturella människor. Dessutom kan det vara så att man väljer bort exprimentell teater till förmån för andra kulturformer.
Vänsterns monopol på att berätta om rätt kultur lockar inte många, det kan förmodligen Bengt Ohlssons inlägg göra.