Missa inte Peter Stamm
Det är en bedrövlig triangel som den schweiziska författaren Peter Stamm presenterar. De tre är Alexander, som tillsammans med hustrun Sonja driver en arkitektbyrå, samt den illegala invandraren Iwona från Polen som Alexander har en svårförklarad sexuell besatthet för. Alexander och Sonja är studiekamrater, och när skolåren är över och vuxentillvaron ska ta vid, bestämmer de sig för ett liv tillsammans som ideala partners att lyfta varandra på medelklassens stege.
Men den perfekta Sonja, svalt vacker och med högborgerliga anor, är bara drömkvinnan på papperet – hon är den han borde älska, om kärlek, lust och åtrå var rationella drivkrafter. Av och till, redan innan han och Sonja blir ett par, träffar han Iwona, som han finner ful, alldaglig, obegåvad … och alldeles underbar. Mest av allt avskyr han hur hon följer honom ett par steg bakom, som en undergiven hund. Han försöker bryta deras underliga band, men varje gång som han hoppar studsar han tillbaka till hennes gråbleka famn.
Under ett av dessa återfall blir hon gravid, och barnet adopteras av Alexander och hans hustru, ett beslut som onekligen får läsaren att studsa till.
Romanen utspelar sig under många år, ett helt äktenskap, och förloppet återberättas av Alexander åt en av hustruns väninnor. Peter Stamm berättar om kärleken och lyckans irrationalitet, men borrar också djupare i relationsdyngan för att hitta en berättelse om klass och samhällsposition i det moderna Europa. Hans huvudperson är den privilegierade vita mannen som utnyttjar och tar vad han vill ha av en kvinnlig invandrare i underläge, ett maktglapp som når sin bristningsgräns när han till slut tar hennes barn.
Förutom hos den drivna Sonja – som har arkitekten Le Corbusier som idol, något man uppenbarligen ska akta sig för hos en partner – har Stamms romangestalter gemensamt en flegmatisk viljelöshet. De sveps med av livet, och ingen följer i svallvågorna såsom Iwona. Hon är en underlig människa som växer genom sin frånvaro i romanen. Hennes roll är att vara allt det som inte finns i en ambitiös, klättrande, kravfull, rationell, perfektionsbesatt medelklasstillvaro. Hennes kärlek till Alexander har inga förväntningar och ställer inga krav. Men inte heller med henne förmår Alexander att känna en genuin lycka, ty han har hunnit börja springa i medelklassens ekorrhjul och hennes alldagliga yttre och brist på samhällsposition smutsar ner hans självbild för mycket.
Peter Stamm anses vara en av den europeiska litteraturens mest intressanta röster för närvarande. Han har främst gjort sig känd för texter i det kortare formatet, och i ”Sju år” anar jag en novellförfattare som har expanderat men med bibehållet ekonomiskt språk. Förhoppningsvis kommer hans noveller också att översättas och ges ut – men alldeles oavsett är ”Sju år” en förbisedd roman litteraturhösten 2011.





















