Picasso-febern
Relaterat
Joseph Beuys . Det stora namnet på Hamburger Bahnhof i Berlin.
Två mästare. Edouard Manets målning från 1866–67 får i Picassos händer förvridna proportioner, färger och former.
Två mästare. Diego Vélasquez kända porträtt av prinsessan Margarita (1653) sida vid sida med Picassos tolkning från 1957 på Grand Palais i Paris. Foto: Jacques Brinon/AP/Scanpix
Foto: /Scanpix
För första gången har Goyas ”Den nakna Maja” lämnat El Pradomuseet i Madrid. För det krävdes en gigantisk Picassosatsning i Paris.
Just nu visas den på Grand Palais, sida vid sida med Picassos verk – Goya var en av de stora mästare som satt tydliga spår i Picassos konst.
Diego Vélasquez kända hovporträtt ”Las Meninas” (”Hovdamerna”) från 1656 är också en av Picassos viktigaste inspirationskällor. Under några månader 1957 gjorde Picasso över 50 tolkningar av Vélasquez målning av prinsessan Margarita, en studie i form, rörelse och färg som tydligt sammanbinder Vélasquez med kubismen.
Det är Paris tre främsta museer som för första gången gör gemensam sak och går ihop om var sin utställning på samma tema, ”Picasso et ses maîtres” (”Picasso och hans mästare”): Louvren, Musée d’Orsay och Grand Palais. Med utökade öppettider, till klockan tio nästan varje kväll, och många specialevenemang hoppas museerna på storpublik.
På Grand Palais är rubriken just ”Picasso och hans mästare”, och salarna har fyllts av konsthistoriens stora mästerverk, inte minst spanskt måleri.
Utställningen på Louvren har titeln ”Picasso och Kvinnorna från Alger’” och handlar om Delacroix kända målning med motiv från en massaker i Alger 1832. På 1950-talet återvände Picasso till ”Kvinnorna från Alger” i en serie målningar.
Musée d’Orsay har fokuserat på en annan målning som betytt mycket för Picasso, ”Frukost i det gröna” av Edouard Manet.
När det begav sig protesterade omvärlden mot Picassos vanvördiga kopior av 1600-talskonstnärernas mästerverk.
Men i dag ifrågasätter ingen det konstnärliga värdet i Picassos versioner med sneda näsor, förvridna perspektiv och förskjutna former.
Men även om höstens stora konstsatsning i Paris handlar om Picasso så har målningarna av de stora klassiska mästarna visat sig vara minst lika viktiga när det handlar om att locka publik.
(TT Spektra)
Fakta/Bakgrund
Snabbkoll Europa
Köpenhamn. Konstmuseet Arken satsar också på Picasso i höst, i utställningen ”Picasso och kvinnorna”. Framförallt är det grafik man visar.
London. Konstsamlaren framför andra, engelsmannen Charles Saatchi, har invigt sitt nya konstpalats i London. Konsthallen i Chelsea är miljardärens tredje i London och den första utställningen, ”The revolution continues - new art from China”, samlar kinesisk samtidskonst. London. På Tate Modern i London hänger Mark Rothkos välkända fyrkanter i varmt gula, röda och lila toner. Rothko intresserade sig för de förenklade formerna. Men höstens utställning visar också närbilder av detaljer i ultraviolett ljus, där det tydligt framgår att den rysk-amerikanske konstnärens teknik var allt annat än enkel.
Berlin. Om Picasso är namnet i Paris så är det Joseph Beuys som regerar i Berlin i höst. Utställningen ”Beuys - we are the revolution” på Hamburger Bahnhof samlar inte bara konst av Beuys utan också dokumentationen kring hans installationer och tankar. En unik sammanställning av film, texter, fotografier och andra sorters dokument berättar om den tyska aktionskonstnären som var som störst på 1970- och 80-talen med sina politiska installationer.
Moskva. I Moskva har ett nytt konstgalleri öppnat, Garaget. I södra delen av stan har ett gammalt bussgarage byggts om och fyllts med samtida konst. Galleriet drivs av Darja Zjukova, flickvän till Roman Abramovitj, näst rikast i Ryssland och ägare till den engelska fotbollsklubben Chelsea.
Amsterdam. Ett nytt kulturhus har tagit form i det gamla gasverket i södra Amsterdam. Westergaspark byggdes 1883 och nu rymmer den gamla fabriksmiljön gallerier, ateljéer, konsertscen, teater, biograf, restauranger och barer. Amsterdam. I Amsterdam finns också chansen att se ett av världens mest kostsamma konstverk – av den omtalade samtidskonstnären. På Rijksmuseum visas ”For the love of God” av brittiske Damien Hirst, en människoskalle i naturlig storlek. När verket presenterades 1996 kostade det 125 miljoner kronor. Så är skallen också gjord i platina och täckt med 8 601 diamanter. I utställningen med samma namn ingår andra verk av Hirst.






































