Cirkus Kautzky
Relaterat
Artikelbilder
Med nya glasögon. Peter J. Kautzky.Fotograf: Annakarin Björnström
Fakta
Peter J. Kautzky
Galleri Elixir, Gävle
Utställningen pågår 10/12–4/1
Ja, det har Peter J. Kautzky själv undrat, och det är först nyligen som minnet från kriget har återvänt, om hur de flydde mot Alperna med häst och vagn genom tyskarnas avspärrningar.
Men för att upptäcka vagnen, som återfinns i flera av verken som visas på Galleri Elixir, måste man vara uppmärksam. Det gäller visserligen alla blad som han nu visar, gamla såväl som nya. Detaljerna är otaliga och det finns nya saker att upptäcka som gör att risken är liten att man snabbt ska tröttna på verken.
Peter J. Kautzky har hittat tillbaka till grafiken, efter många år med främst akvarellen som konstnärligt uttryck. Han övergav grafiken när synen började svika, men nu har han vant sig vid att se genom glasögon, och grafikens pillande är åter en öppen värld för honom. En välkommen återkomst!
Han har tagit vid där han slutade. Inte bara i hur de nya verken knappt går att urskilja från de mycket äldre – vi pratar 80-tal här – utan också att han faktiskt har avslutat verk som tidigare bara var påbörjade.
Utställningar med gamla verk som mikras upp igen är inte alltid så roliga, men här finns det en poäng i att se just hur slät övergången är mellan gammalt och nytt.
Återkommande är cirkelformerna och den surrealistiska bildvärlden, där det undermedvetna tränger på, med hästen och vagnen som ett ypperligt exempel på att konstnären själv inte alltid vet varför bildernas ingredienser har blandats samman på detta sätt. Bland de äldre verken är det ”Blind förtröstan” som jag dröjer längst vid, med sin sugande uppbyggnad i form av ett spindelnät där bilderna byggs på i nätets rutor och dras in mot centrum.
Men det är de allra senaste verken som jag håller högst. Kautzky har fantiserat fram en cirkusvärld med fantastiska karaktärer, där den svartvita grafiken neutraliserar den grällhet som riskerar att ta över cirkusmotiv. Peter J. Kautzky utmanar Emilia Lindberg som lokal cirkuskonstnär med sina fem lekfulla skildringar, där ett sjätte större verk är under arbete.
Även cirkusen har en plats i konstnärens undermedvetna, som han upptäcker först när jag ställer frågan om varför han har valt att skildra cirkuslivet. Men den historien får ni fråga honom om själva.Kristian Ekenberg
