Motiven är trubbel
Relaterat
Artikelbilder
Färgstark. Starka färger har en alldeles självklar plats i Ardy Strüwer konst.
Fakta
Ardy Strüwer
KONST
Galleri Rosa Huset, Gävle
Utställningen pågår 6–28/10
Färgrikedomen har en alldeles självklar plats i hans konst.
Jag tänker också på hur naturen inte är färgblyg, i synnerhet inte på sydligare breddgrader, hur den inte ängslas över att blanda rika färger.
Ardy Strüwer är ett välbekant konstnamn i Sverige. Han kommer ursprungligen från Indonesien, flyttade till Holland som pojke, och kom till Sverige för att läsa vid Konsthögskolan. För en publik utanför konstvärlden är han känd som samarbetspartner till Lasse Åberg under 1960-talet.
Hans målningar, grafik och kollage som nu visas på Galleri Rosa Huset har ett flöde och en hetta. Inte oväntat, då, att hitta chilifrukten som ett återkommande inslag. Utställningen har flera återkommande teman och motiv: paletten, en fantasikvinna, fjärilar, den nämnda chilifrukten och Marilyn Monroe, som återkommer som ett slags hyllning till Andy Warhol som Strüwer arbetade med i New York.
Kvinnan har inspirerats av indonesiska skuggspelsdockor och har huvudrollen i utställningen.
Hyllningar till kvinnan, eller det kanske till och med ska vara qvinnan, är en problematisk genre som lätt blir kladdig. Kvinnan hos Strüwer är en livgivande gudinna med multipla bröst, med andra ord en hyllning som är svår att blunda för i jakt på andra kvaliteter. I synnerhet när ett verk kan heta ”French love godess” och ett annat innehåller en gestalt som ser ut som en utvikningsbrud från 80-talet.
När män väljer att uttalat hylla kvinnan undrar jag bara – varför? Vad är det som döljer sig i dessa hyllningar? Något svar finns inte här. När konstnärens påfågelsstjärt har forcerats träder man in i ett tomt rum.
Kanske är det min tveksamhet kring Strüwers motivval som gör att jag föredrar hans konst när den släpper taget om tingen och låter färgen och formen ta över.
