Peter Oskarsons Folkteatern hade nog drabbats av den stora vreden om man anat att gasklockeområdet skulle komma att användas för ”upplevelseindustri” istället för scenkonst.

Ja, det heter så på Gävle kommuns hemsida.

Upplevelseindustri.

Smaka inte på ordet. Det är gjort av plast.

00-talet lämnade den sortens spår. Konstnärerna skulle bli entreprenörer, kulturinstitutioner skulle bli varumärken och utställningar företagssponsras. Kulturarv stod sig slätt mot konsumtionsökning och shopping på rätt sätt fick till och med något intellektuellt över sig.

Men nu glömmer vi ledsamheterna. I dag är det dags att blicka framåt. God morgon, 2010! Ett klokt, kulturellt och klimatanpassat år. Man måste åtminstone hoppas.

I Gävle går vi dessutom i väntans tider.

Vi kryssar oss fram, nervöst blickande genom stängslen. Snart föds det nya Stortorget!

Hur ska det bli när det blir klart? Kommer vi att sakna plasket vid fontänkanten? Drabbas staden av en dånande dragkedjedebatt?

Förvandlingen av centrum kommer att prägla Gävle 2010. Så mycket vet man.

Annat ligger fortfarande i dis. Slaget om Strömvallen är ännu inte slutgiltigt vunnet.

Men visst ljusnar det, lite varstans.

Även om Gävle Symfoniorkesters program blivit tunnare för varje säsong medan komiker och covers intagit Konserthuset – så börjar året storslaget med Malena Ernmans galakonsert 5 januari.

Och kan det bli annat än coolt med en samling dragspelare under ledning av dirigenten Hannu Koivula (30 januari)!

Länsmuseet satsar på favoritgraffitiartisten och konstnären Rolfcarlwerner i årets stora sommarutställning.

Konstcentrum väljer också att ge erkännande till en viktig Gävlekonstnär. Man inleder våren med Hjördis Johansson Becker – drottningen av den konstnärliga tanthandväskan.

Annat på lut: Spegeln-huset mitt i Gävle förvandlas framöver till ett alternativt kulturhus som ger plats för experimentella digitala konstarter, konserter och Kulturkioskens galleri.

Den lovande nya Gävleborgstidskriften Bakteriekultur Magasin kommer ut med sitt andra nummer.

Gävle teater har ännu inte släppt vårens program och saknar fortfarande ordinarie intendent. Men att Cirkus Cirkör uppträder där med sin nya föreställning ”Inside out” i februari är klart. Och kul.

Sen vore det väl lägligt om vi fick se vår hyllade gästrikeförfattare Anna Jörgensdotter återkomma på listan över Sveriges Radios sommarpratare i år. Stig Dagermansällskapets sk(r)önande Bengt Söderhäll borde förresten också passa att hålla låda.

Fler förhoppningar? Den största är på regissören Peter Oskarsons aviserade utomhusteater med solen och molnen som ljussättare. Men man befarar många dystra skurar innan ett sånt spektakel är i hamn.

Det ljusnar även för Folkteatern 2010. Jag vill åtminstone tro det. Folkteatern under Michael Cockes ledning har fortsatt att förbrylla. Små föreställningar och stor tystnad har präglat dess existens.

Vi har knappt ens fått klart för oss att Dans-Sveriges stora stjärna Birgitta Egerbladh står för nästa uppsättning.

Hon gör ”Kom ta min hand” tillsammans med Folkteaterns ensemble. En tragikomisk dansteater om kärleken och döden, inspirerad av Shakespeare och optimistiskt 1960-tal.

Den har premiär 13 februari.

I Lilla Gasklockan.

Äntligen Folkteatern i gasklockeområdet igen!

Skottes håller visserligen till där och producerar kanonfin barnteater på löpande band.

Men ”upplevelseindustri” ska inget behöva heta. Om något ska läggas ner så är det den.

2010 måste bli grönt (klimatsmart Wijteater) och blomma (gärna med spray på betongen).