Vetenskapen har lärt sig hur man bevarar mosslik och antika skulpturer. Men hur ska plast konserveras till eftervärlden?

Ett cigarretui av pressgjuten pollopas – en sorts karbamidplast – är sånt som kan ge dagens museivärld huvudbry.

1900-talets kulturhistoria består till stor del av plastprodukter. I diverse olika kemiska sammansättningar, olika känsliga för ljus, fukt och åldrande. Ett svårt material att ställa ut på kulturhistoriska utställningar, har museifolket upptäckt.

Det är hög tid att museerna lär sig mera. För att kunna berätta också om modernare tider.

Det är en av anledningarna till att en röd funkisinspirerad plastask finns med bland de tio föremål som ska röstas fram som "Årets klenod".

Cigarretuiet, formgivet av arkitekten Olof Hult, tävlar med bland annat en vinkanna i silver från 1641, en uniform från Karl XI:s dagar och en bronsåldersmask.

Klenod 2010 är en omröstning som arrangeras med stöd av Riksförbundet Sveriges Museer i avsikt att lyfta fram och rädda föremål som tillhör det svenska kulturarvet. De tävlande föremålen ska gärna utgöra exempel på bevarandeproblem.

Omröstningen pågår på nätet till och med 30 september. Priset är sponsrat – och i form av en skyddsmonter!

Länsmuseet Gävleborg hade inga nominerade bidrag. Inga anmälda bidrag över huvud taget förresten.

Men det är kanske i linje med Länsmuseets nya linje. Att vårda kulturarvet är på väg ut. Konsthall ska det ju bli, bevars.

BJ