Marshmallows och pasta i mangogrytan
Relaterat
Artikelbilder
STRIDSPILOT. Och numera författare. Mohammed Hanif har skrivit den satiriska boken ”Mangon som sprängdes” om flygolyckan 17 augusti 1988 där Pakistans ledare general Zia ul-Haq dog.
Fakta
• Mohammed Hanif
”Mangon som sprängdes”
Översättning: Johan Nilsson
(Brombergs)
Som om mysteriet inte var dunkelt nog ändå, kommer Mohammed Hanif och lägger in extra bitar till pusslet.
Mysteriet ser ut så här: Den 17 augusti 1988 dog Pakistans ledare, general Zia ul-Haq i en flygplanskrasch, vars orsaker än i dag är okända, och ingen skyldig till dådet har presenterats, men alla ”the usual suspects” har radats upp: CIA, Mossad, indisk underrättelsetjänst, KGB, den egna militären ...
I Muhammed Hanifs version adderas den listan med en kråka, en låda exploderande mangos, en blind dödsdömd kvinna, binnikemaskar, en hämndlysten flygkadett med flera.
Detta korn av sanning blir centrum i det spindelnät av satir som Hanif – före detta stridspilot i Pakistan, numera journalist vid BBC – väver, med flygkadetten Ali Shigri som romanens berättarjag men också med inblickar i allt från fågelhjärnor till presidentens rektum. Ali Shigri blir misstänkt när hans vän försvinner med ett plan, och kastas i fängelse där han hotas med tortyr. Samtidigt får vi följa den paranoida presidenten Zia ul-Haqs sista dagar före kraschen som tar hans liv.
”Mangon som sprängdes” har liknats vid Joseph Hellers ”Moment 22”, men jag tänker mer på Salman Rushdie, ty Mohammed Hanif har samma teman om mötet mellan öst och väst, stänk av magisk realism, brett upplagda skrönor och allt berättat med samma illmariga leende. Liksom Rushdie rör han ner för mycket i grytan.
Hanif vet inte hur många örfilar han vill hinna dela ut, och ingen träffar, i all hast, särskilt hårt. Han piskar med en kokt spaghetti. Huvudmålet är militären, men pastapiskan träffar även amerikansk politisk klåfingrighet i regionen, religionen och maktmissbrukande män i allmänhet. Porträttet av Zia ul-Haq är allra mest delikat i sin elakhet; presidenten skildras som en paranoid galning med marshmallow till ryggrad, rädd för allt från lönnmördare till sin hustrus humör.
Jag drar även på munnen åt ”OBL” (från Laden and Co Constructions), en man som närvarar på en amerikansk nationaldagsfest där en CIA-chef tar avsked med orden ”snyggt jobbat, fortsätt i samma stil”.
”Mangon som sprängdes” vill placera in sig i den satiriska traditionen, vilket den också gör, om än som en hoppande hundvalp i ett sällskap av sluga katter. Muhammed Hanif hade behövt sänka temperaturen i sin debut. Satir serveras lämpligast lite kyligare.
