Älskade tågtider i Gästrikland
Relaterat
Artikelbilder
En vanlig järnvägare. Stig Johansson har skrivit en bok om sin familj av gammalt järnvägsfolk. Här farfar, överbanmästare i Storvik från 1929. Teckning: Stig Johansson
Banvaktsstugan låg i Medskogsheden i Ockelbo. Där stannar inga tåg längre. Jag kommer inte längre än till Gävle på räls, konstaterar Stig Johansson i dag när han reser bakåt i sina järnvägsminnen i nyutkomna boken ”Vanliga järnvägare”.
Stig Johansson skriver om farsans dressin, semaforer och dramatiska räddningsaktioner när krökta skenor hotar framrusande persontåg.
Som liten grabb var Stigs största nöje att stå vid ett staket och titta in på bangården. Helst på väldiga flotta snälltåg som gick fortast av alla, 120 kilometer i timmen!
”Vad det var för spännande med en massa tåg som rullade ut och in från perrongerna kunde jag inte säga då, och inte nu heller om jag ska vara ärlig. Man kan väl gissa på den gamla vanliga förklaringen att dom kom med aningar och drömmar om den stora världen”, skriver han.
Ja, järnvägstokarna är många. Och nej, vi fattar oss inte helt och hållet på dem.
Men ”Vanliga järnvägare” kommer absolut att läsas med glädje i stora kretsar. Dessutom bjuder Stig Johansson på svensk 40-talsnostalgi i största allmänhet (livstycken, utedass och byk-kar). Delvis ur gästrikeperspektiv. Även om författaren, pensionerad journalist, numera bor i Upplands Väsby.
Boken illustreras med Johanssons egna detaljrika teckningar och ges ut på eget förlag. Kan beställas från GML Print on demand, www.gml.se. Vårt eget järnvägsmuseum borde också kunna tillhandahålla den tänker man. n
