Brittiskt snusk
Ett ungt par med vacklade ekonomi som inte alltid betalar hyran i tid. När hyran inte bara är sen utan helt uteblir får hon förslaget. Vad sägs om en betalning in natura? Mrs Donaldson får sitta i rummet medan det unga paret förlustar sig i sängen.
Idén till den första av två långnoveller i Alan Bennetts ”Snusk” – eller ska det vara kortromaner? – ter sig något osannolik, men författaren lyckas i sin personteckning ge intrigen om inte total trovärdighet så åtminstone tillräckligt med övertygelse för att läsaren ska acceptera premissen. Mrs Donaldson skakar av sig stelheten från sitt händerna-på-täcket-äktenskap, med flera komiska inslag när den korrekta damen möter den ohämmade sexualiteten.
I den andra berättelsen gifter sig en attraktiv bög med en alldaglig men rik kvinna, till sin mors stora förtret. Äktenskapet ser han inte som något hinder för lite action utanför hemmets väggar. När ett av raggen utsätter honom för utpressning riskerar allt att falla samman. Tror han. Men hans hustru är inte korkad och vet vad hon har gett sig in i, och hennes expertis på att hantera utpressare överstiger makens …
Den senare novellen är en gäspning i jämförelse med den inledande, men Alan Bennett, som senast skrev ”Drottningen vänder blad”, har alltid en behaglig brittiskhet som charmerar, och hans snusk här är inte surare än lemoncurden till sconesen som kommer med eftermiddagens te. Alla med minsta anglofila böjelser lär trivas med dessa två bagateller. Men den gamla dramatikern Bennett avslöjar sin aktningsvärda ålder i sin tro på att sex löser upp de knepigaste av knutar i själen – så typiskt flower power.






















































