Men vad har vi här då! Ett ny tidskrift, född i Gävle 2009!

Den heter okynnigt Bakteriekultur, precis som Kulturkollektivet Bakteriekultur som driver galleriet Nödutgång. Och som nu alltså även blivit kulturtidskriftsutgivare.

Kom som en överraskning för mig. Men hela högen av medverkande är välbekanta namn.

Några som jag känner personligen till och med: Arbetarbladets politiska redaktör Jenny Wennberg, Arbetarbladets ledarskribent Kennet Lutti, Arbetarbladets modeskribent Joanna Grubbström, frilansande journalisten Stefan Westrin...

Och så Anna Jörgensdotter, jättekänd författare.

Och jag måste bara nämna några till, för det är en bred lineup:

Konstnärerna Johan Nyström, Rolfcarlwerner och Alexandra Ehnqvist.

Tecknaren Nina Hemmingsson.

Sofia Guerrero, ledarskribent på Gefle Dagblad.

Tina Hemmingsson som skriver för Gefle Dagblad. Hon driver också Kulturkollektivet Bakteriekultur tillsammans med formgivaren Magnus Klahr och de två står som magasinets ansvariga utgivare.

De flesta har anknytning till Gävleborgs län.

”Det råder ingen brist på duktiga skribenter och konstnärer i länet, däremot saknades ett gemensamt forum för dessa”, skriver Hemmingsson och Klahr i sin presentation.

Bakteriekultur magasin kommer i lätt förvuxet A4-format. Den är inte påkostad (kulturtidskrifter har sällan råd att vara det) men känns ändå viktig och levande. Fattigt mager kanske, fast stilig ändå, som en övergiven sommarkatt man bara måste ta hand om.

Omslaget är mjukt ljusblått till färgen. Avspeglar dock inte den politiska färgen. Detta är en politiskt och religiöst obunden kulturtidskrift med syfte ”att fungera som ett forum för debatt, analys och reflektion”.

Jag tänker avstå från att uttala mig om enskilda texter, just eftersom jag är bekant med så många av skribenterna. Genomgående kvalité, nog så.

Men jag gillar starkt både initiativet och helheten. Luften och bilderna som får utrymme (Johan Nyströms coola paint-fresk!).

Detta första nummer har temat nostalgi. Ett ämne som kan rymma allt från glasspinnar och tumnaglar till genusrevolution och en analys av Sverigedemokraternas regressiva längtan efter sörgårdsidyll.

Bakteriekultur kan möjligen låta lite pestsmittat i svininfluensatider men tänk det hellre som en odling av goda tankar för ett hälsosamt framtida kulturklimat.

Bakteriekultur magasin liknar, det måste i och för sig tillstås, den norrländska författartidskriften Provins, med sin blandning av litterära texter och konstnärliga bilder.

Men med Norrland krympt till Gävleborg istället, ja i praktiken till nästan bara Gävle.

Varför inte? Det är bara att gratulera – oss läsare.

Alla kan bli läsare. Nu ljuger jag inte. Bakteriekultur magasin är nämligen gratis. Hämta ditt exemplar (rekommenderas men skynda för pappersupplagan är bara 700) på Konstcentrum, Kafé Spegeln eller Högskolan, eller läs online på www.bakteriekultur.se.

Nästa nummer med temat Industriland, kommer i april 2010.

Utgivningen, två gånger årligen, finansieras med bidrag från Studiefrämjandet och Länskultur Gävleborg.

Men vad ska man säga om att samtliga skrivare och bildskapare har ställt upp utan betalning? Schysst? Jodå. Men framförallt att kulturarbetare inte precis jobbar på drömfabrik.

Välkommen till världen, du sköna nya tidskrift. Och välkommen till verkligheten.