En jämförelse som bidragit till att öka kunskapen kring den svenska sjukvården och även förbättra den. Men som också visar att det ännu finns mycket kvar att göra.

Trots att den svenska vården är gemensamt finansierade får vi alltså vård efter utbildningsnivå. Vilket i slutändan gör döden till en klassfråga som avspeglar livsstil, arbetssituation, vår benägenhet att söka vård, men också hur vi tas om hand när vi väl söker vård.

Delar av den klassrelaterade dödligheten handlar om livsstil. Parar vi ihop den öppna jämförelsen med statistik från Folkhälsoinstitutet är resultatet av den öppna jämförelsen knappast förvånande. Övervikt, rökning, överdriven alkoholkonsumtion och för lite motion är i dag klassrelaterade ohälsofaktorer, som i slutändan också riskerar leda till följdsjukdomar och en för tidig död.

Det förebyggande arbetet måste prioriteras, kunskap och förändrad livsstil kan förbättra folkhälsan och därmed också minska antalet dödsfall. Ohälsa är inte bara en fråga om lidande. Det handlar också om onödiga samhällskostnader. Ju fler nyponkindade svenskar med en sund själ i en sund kropp, ju lägre kostnader för samhället. Att förebygga ohälsa är lönsamt. Därför borde arbetet också prioriteras politiskt.

Att vår tillgång till vård delvis är klassrelaterad är vidrigt. Men tyvärr inte heller det förvånande. Att det handlar om medvetna val inom sjukvården är dock inte troligt. Det återspeglar snarare bara samma strukturer som vi ser i övriga delar av vårt samhälle.

Tyvärr handlar inte skillnaderna i vården heller enbart om klass. De handlar även om skillnader mellan könen. Den öppna jämförelsen visar bland annat att kvinnor i lägre grad än män vårdas på strokenhet. Vilket innebär att tillgången på specialiserad vård i viss mån tycks vara avhängig av kön. Vilket tyvärr inte är ett orimligt antagande.

Ett av exemplen på hur våra vårdresurser fördelas olika uppdagades vid Danderyds sjukhus 2004. Där noterade sjuksköterskan Berit Wollarth att tvättsäcken utanför herrarnas duschrum vid hudkliniken alltid var mycket fullare än den utanför damernas. En enkel observation som ledde till en studie som visade att kvinnor i högre utsträckning än män ordinerades egenvård vid psoriasis och eksem. Vilket innebar att kvinnornas egenbehandling subventionerade männens långt dyrare behandling vid kliniken.

Vården är knappast blind. Eftersom ovidkommande faktorer som klass och kön påverkar våra förutsättningar i samhället i övrig är det inte heller konstigt att de påverkar våra förutsättningar inom vården. Skillnaderna som kan utskönjas mellan vården av lågutbildade och högutbildade och mellan kvinnor och män handlar inte om medvetna val. Det handlar snarare om en oförmåga att se bristen på likabehandling och om en självbild som upphöjer vården till både köns- och klassneutral. Trots att den uppenbarligen inte är det.