Krig och Fred
Relaterat
Barack Obama, president i USA och överbefälhavare, tilldelades Nobels fredspris 2009. Vilket väckte frågan om prisets innebörd.
USA är för närvarande involverat i två krig. Krig Obama ärvt efter Bushadministrationen och ett militärt engagemang som svårligen kan avslutas från dag till annan. Kritiken blev därför hård mot beslutet att tilldela Barack Obama Nobels fredspris. Efter bara ett år som president ansågs han ännu inte hunnit uträtta något som gjorde honom värdig ett fredspris.
Ett väl snävt sätt att se på fredspriset och dess syfte.
Under senare år har den norska nobelkommittén vidgat sin tolkning av fredspriset. 2006 tilldelades Muhammad Yunus och Grameen Bank priset för sitt arbete med mikrolån, ett framtidsinriktat arbete för att på ett väldigt konkret sätt hjälpa människor ut ur fattigdom.
Nobels Fredspris är ett potent pris. Att avstå från att använda det proaktivt och istället nöja sig med att endast dela ut det som belöning för redan väl utfört dagsverket är att avstå från att realisera prisets potential. Genom att utse Obama till pistagare investerade Nobelkommittén i framtiden. Precis som USAs väljare gjorde när de röstade fram Barack Obama till president.
Nobelkommitténs motivering var dock tyvärr svag, och öppnade upp för den i delar orättvisa kritiken, genom att fokusera på vad Obama hunnit åstadkomma. Vilket av förklarliga skäl ännu är förhållandevis lite. Även om det också skulle kunna hävdas att nobelkommittén trots allt beaktade helheten i sitt beslut, det vill säga Obamas intentioner med sitt presidentskap och en administration som från dag ett arbetat hårt för att stärka multilateralismen.
Obamas tal i Oslo under gårdagen visade att han är en värdig nobelpristagare.
Väpnade konflikter är inte önskvärda, men ibland nödvändiga. I sitt tal lyfte Obama bland annat den humanitära interventionen i Kosovo som ett exempel på en rättfärdigad väpnad insats. Vilket den också var. Det handlade trots allt om en humanitär intervention som satte stopp för ett pågående folkmord. Till skillnad från krigen i Afghanistan och Irak.
Barack Obama är en visionär ledare, men också en ledare med ett pragmatiskt förhållningsätt till sina visioner. Och bara en lysande ledare kan hålla ett tal om ett fredspris och övertygande hävda att väpnad konflikt är vägen till fred. Vilket Obama lyckades med i går. Trots avsaknaden av logik i ett sådant påstående.

























Senaste kommentarerna:
Skrivet 14 dec 2009 00:44 GVF (Ej registrerad)
Fast nu har iofs Autobahn inget med Nazityskland att göra, projektet var planerat sedan länge och de första avsnitten byggdes innan Adolf Hitler utsågs till Rikskansler av den sittande presidenten Hindenburg. Att sedan nazisterna tog ära för projeket är en annan sak, så du kan utan problem fortsätta hävda att Autobahn var positivt.
Men för att återgå till själva sakfrågan så måste jag nog ställa mig ytterst tveksam till utnämningen av Obama till Fredspristagare. Inte nog med att utnämningen av Obama känns som en politiskt markering mot Busheran, och således ett obehagligt ingrepp i den amerikanska inrikespolitiken, det har också devalverat själva prisets innebörd.
Det är mycket troligt att årets pristagare kommer skänka samma löjets skimmer över Nobels fredspris som diskussionerna rörande att Chamberlain och Hitler skulle få delar på priset efter uppgörelsen i München 1938.
Skrivet 12 dec 2009 11:27 Rolf (Ej registrerad)
Jenny skriver,att kriget i Kosovo satte stopp för för ett pågående "folkmord".En tv-reporter sade likadant och eftersom jag vet att det är fel anmälde jag inslaget till Granskningsnämnden för Radio och TV. Nämnden friade men kritiserade på grund av bristande saklighet.,E ftersom uttalandet gjordes i direktsändningvar bristen inte så stor.
Alltså, upprepar man en lögn tillräckligt ofta blir den sann.
Skrivet 11 dec 2009 23:20 Förstagångsväljare (Ej registrerad)
Man blir mörkrädd att det finns människor som PEJ i Sverige. Sverige må vara den sista sovjetstaten men att det finns folk som fortfarande förnekar kommunismens folkmord är ju skamligt. Det räcker att man nämner Autobahn som något positivt i Tyskland under mellankrigstiden så blir man utpekad som nazist, men att skönmåla kommunism är politiskt korrekt i janteland.
Skrivet 11 dec 2009 13:43 Rutger Jönåker (Ej registrerad)
...DDR, Kambodja, Rumänien, Albanien, Burma, Jugoslavien, Sydjemen, Nordvietnam, Benin, Somalien ... ?
(Är kommunistiska diktaturer som anammat kapitalism, hux flux, "högerdiktaturer"?!)
Ponera att du har rätt PEJ, och högerdiktaturer i den verkliga verkligheten har mördat fler än vänsterdiktaturer, är då vänsterdiktaturer att föredra framför högerdiktaturer? Går vänsterdiktaturernas offer (i vid bemärkelse) gladare till sina gravar just därför att det är en vänsterdiktatur? Brukar kommunistiska diktatorer måna särskilt om folket -- det brukar ju vara 'deras' republik --, menar du? Eller är ditt inlägg mest pajkastning?
Instämmer, Pelle!
Skrivet 11 dec 2009 11:33 PEJ (Ej registrerad)
till Pelle
Jag tror du har dåligt koll på historialextionerna. Låt oss räkna upp vänster diktaturen, Sovjetunionen, Cuba, Gamla Kina, Nord Korea - kan du fler ?
och så ar vi höger-diktaturen : Nazi-Tyskland (ww2), Spanien (ww1-2), Italien (ww2), Japan (ww2), Chile, Argentina, Peru, Columbia, Iraq (under Saddam), Venezuela, Uruguay, Filippinerna (under Marcos), Kongo, Rwanda, nya Ryssland och nya Kina.
Så jag tror du får börja räkna om igen - merparten har nu dödats av höger-diktature.
Skrivet 11 dec 2009 10:06 Pelle (Ej registrerad)
Jenny Wennberg orerar om krig.
Vad kan vi då lära av historien ?.
T.ex. att under 1900-talet så slaktade diktaturerna 170 miljoner människor för sina åsikter eller för sitt ursprung.
Och vänstern står för en absolut majoritet av mördandet.
Det är inte mindre än fyra gånger så många människoliv som alla de som dog på slagfälten i samtliga krig under samma tid.
Inkl. första och andra världskriget.
Är alls inte så¨rädd för något krig som för det tillstånd som vänstern kallar fred och frihet.
För det är i detta tillstånd som kostar i särklass flest människoliv.
Vi bör alla stödja kampen för parlamentarisk demokrtati och mänskilga rättigheter.
Den kamp som FN, USA och NATO bedriver i bl.a. Afghanistan.
Glöm aldrig att Ohly blev ledsen när Berlinmuren föll samman och människor från båda sidor föll i varandras armar och grät av glädje över att diktatureren fallit.