Carl Bildt klev omkring i Gazas ruiner, och konstaterade torrt; groteskt israeliskt övervåld. Systematisk förstörelse av infrastruktur, sjukhus, skolor, bostäder, industrier och, ironiskt, fängelser.

Den svenske utrikesministern, talesman för EU, är ännu undantaget. Ingen europeisk betydande politiker har krävt att få resa in och se med egna ögon.

Och i Gaza är allt sig likt efter kriget; ett år av ingenting. Israel har isolerat mer än en miljon Gazabor, men släpper igenom livsuppehållande bidrag och humanitär hjälp. Utsvältning ser lite illa ut, även om siffror kan tala: Åtta av tio är beroende av utländskt bistånd för att klara, eller överleva, vardagen.

41 lastbilar har släppts in, på tolv månader. Men ingen med byggnadsmateriel, Israel ser cement och fönsterglas som möjliga vapen. Att återuppbygga Gaza, i den takt Israel godkänner, tar därför 500 år.

Den överväldigande delen av befolkningen bor fortfarande i tält, eller enkla plåtskjul. Israel sätter den standarden; Gaza skall hållas nere, så länge Hamas styr. Civilbefolkningen, det är mer än en miljon, skyfflas undan som om de vägde ingenting.

Det här konstaterar 16 människorättsorganisationer, bland dem svenska Diakonia, i en tung rapport i går. Där krävs ett slut på blockaden av Gaza och internationell tryck mot regeringen i Jerusalem.

Men omvärlden bryr sig inte. USA tittar bort, EU orkar inte ta en konflikt med Israel. Egypten spelar med. Hamas pekas ut som ansvarig för eländet; en förenklad bild som passar alla inblandade väl. Bara Bildt avviker en aning, och får hela Israel över sig.

Men kollektiv bestraffning, som Israel medvetet och konsekvent begår mot Gaza, är ett brott mot folkrätten. De ansvariga bör därför föras till Haag, och straffas.

Den som vänder blickarna österut ser andra brott; Israel stjäl vatten och mark från palestinierna. Nästan en halv miljon olagliga bosättare på Västbanken använder mer vatten än över två miljoner palestinier. De ser sin jordbruksmark torka ut när bosättarna vattnar sina parker, gräsmattor och ständigt har friskt vatten i simbassängerna.

Samtidigt som 200 000 palestinier saknar rinnande vatten.

Den här groteska ordningen, eller rasistiska politiken, är i sin ordning, enligt världssamfundet. Palestinierna mindre värda, är den enda möjliga slutsatsen. Israel är utvalt, och hänvisar till den himmelska ordningen. Mot den bryter inte USA, eller EU:s hycklande statschefer. Blodbadet i Gaza blir så på sin höjd en notis i den europeiska historieskrivningen.

En tanke inför julen: Vänd historien.

Palestina reser en mur runt fem miljoner israeler, svälter ut Betlehem, raserar tusentals hus, konfiskerar mark, sliter upp odlingar, fängslar tiotusen utan rättegång, bygger två parallella samhällen, det ena överflödande rikt, det andra, israeliska, utfattigt.

Det här är verklighet, fast omvänd.