Miljöpartiet håller hov i Karlstad i helgen. Och det är lite svårt att inte vara avundsjuk. 

Istället för att backa in i framtiden är Miljöpartiet på väg in i den med huvudet först. Istället för korridorsdiktatur och hemlighetsmakeri och otidsenlig ovilja att anmäla sitt intresse för jobbet, en öppen process med flera kandidater som alla vill bli partiledare och inte skäms för att berätta det. Istället för härlig herre i mustasch, två språkrör, var av ett en intellektuell politiker i sina bästa år. 

Så ja, det är lite svårt att inte vara avundsjuk och tänka på hur uppfriskande det hade varit om även Socialdemokraterna hade haft lite mer av Miljöpartiet i sig, ifråga om både politik och person. 

Och det är onekligen ett parti i tiden som håller kongress. För om Socialdemokratin fumligt försöker tota ihop en agenda relevant år 2011, verkar Miljöpartiet nu säkrare än någonsin på vägriktning. Man vill, med bas i en publikfriande grön våg, bli en av jättarna. Vilket man också på sikt har möjlighet att bli, alldeles oavsett vad helgens övningar resulterar i.

Miljöpartiet fick vid valet 2010 7,3 procent av rösterna i Riksdagsvalet. Man är ett parti som lockar storstadsväljarna som vänder Socialdemokraterna ryggen. De som vill välja lite, som gillar solidaritet och som tyckte att det är viktigt att sopsortera och gärna handlar miljömedvetet.

I väntan på att bli en av de verkligt stora inom svensk politik kan man dessutom gotta sig i den osedvanligt goda positionering som innebär att man kan erbjuda något åt alla, det gröna samvetet för dem åt vänster och en längtan efter frihet att välja bland annat skola gör dem till tänkbar samkvämspartner även för de med högerläggning. Det kallas potential. 

För blickar vi framåt och tittar svenska microtrender som vår längtan efter mindre kemikalier, renare natur och ekologisk mat som både smakar och gör oss gott blir Miljöpartiet till ett parti med potential att växa ytterligare.

Den gröna politik som utgör Miljöpartiets identitet och kärna har aldrig varit hetare stoff än nu. För kemikalier finns i fler produkter än det går att tänka på utan att få en klump i magen. Frukten är besprutad och ärtorna kan mycket väl komma hela vägen från Kenya till Sverige. Vilka de långsiktiga hälsoeffekterna av de genmodifierade grödorna är vet vi ännu inte. Oljan är en ändlig naturtillgång och kärnkraften dödlig när det går åt helvete. Polarisarna smälter och ozonlagret är cancerframkallande tunt. Och vi är plågsamt medvetna om just detta. Att vara miljömedveten är inte längre ett obskyrt livsstilsval, det kallas numera för sunt förnuft. Samtiden har slutligen hunnit ikapp miljöpartiet. Av det enkla skälet att verkligheten hunnit ikapp oss. 

Och ju synligare effekterna av vårt förödande sätt att leva blir, ju större framgångar lär miljöpartiet röna. Av det enkla skälet att miljöfrågorna i slutändan handlar om att överleva.