Sverige riskerar att hamna på efterkälken med en regering som säger nej. I onsdags skrev näringsminister Annie Lööf (C) och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) i Dagens Industri att kvotering inte är svaret, och fick snabbt kritik. Lars Ohly (V) kommenterade på Twitter att: ”Nyamko Sabuni anser att fler kvinnor i bolagsstyrelser inte är ett samhällsansvar utan en ägarfråga”.

Men kvoteringsförespråkare, som Ohly, borde akta sig för att kalla kvotering för ”samhällsansvar”. På så vis hjälper han företagen att sortera in jämställdhet under sitt samhällsarbete, eller CSR – Corporate social responsibility, som det heter på företagsspråk.

Jämställdhetsarbetet får på så vis samma status i företaget som att skänka pengar till ett barnhem eller sponsra ett lokalt idrottsevenemang.

Att företag är med och tar ansvar är så klart viktigt, men att främja jämställdhet inom organisationen är större än så.

I fredagens DI fick ministrarna Lööf och Sabuni svar på tal från Annika Elias och Klara Adolphson från fackförbundet Ledarna. De varnar för att företagens jämställdhetsarbete har stagnerat, och anser att en lagstiftning kan bli den katalysator som äntligen ger resultat. För ju högre upp i företagshierarkin man kommer, desto mindre jämställt.

Av vd:arna på Stockholmsbörsen är exempelvis 97,6 procent män. ”Sverige har inte råd med fortsatt kompetensmissbruk” skriver Annika Elias och Klara Adolphson, men ingenstans nämner de ordet samhällsansvar.

Genom att visa att det finns karriärvägar ända upp till toppen underlättas rekryteringen av kvinnor på alla nivåer. Det totala antalet individer som ser att hårt jobb lönar sig kommer att öka.

Att frigöra den stora mängd talang, vilja och kompetens, som är låst för att kvinnor inte tar sig till de riktigt höga positionerna, är det viktigaste skälet till att lagstifta om kvotering.

Det är dags att göra det nu.

Ida Nilsing