Det enda som har hänt är att jaktlobbyn har firat triumfer och skrattar gott åt regeringen plus att ett antal människor med stora behov av att leka macho har haft en, för dem, rolig dag i skogen.

Alla är överens om att det finns en inavel bland svenska vargar som man borde göra något åt. Vad säger då sunda förnuftet? Är det genom att skicka ut tusentals jägare utan kunskap om varg som skjuter hej vilt på allt de ser? Nej, så klart inte. Ändå var det precis så det gick till.

Innan jägarna sköt hade de ingen aning om vilken varg de sköt på. Obduktionerna efteråt visar att det var väldigt små, eller inga, missbildningar på de djur som sköts. Till det vet vi att det har skjutits alfatikar, ungdjur, genetiskt friska vargar och vargföräldrar till små valpar. Förutom då alla skadskjutningar. Hur kan en enda människa, ens jägarna, tycka att detta är ett bra genomfört uppdrag?

I Sverige fanns före den här idiotavskjutningen drygt 200 vilda vargar. Många av dem sägs stamma från tre ynka djur från 80-talet. Slutsatsen är enkel. Varenda vild varg med annat ursprung måste vi vara väldigt försiktiga med. Hur är man då det?

200 vargar är inte speciellt många. Det är inte fler än att de faktiskt skulle kunna spåras upp allesammans och få sina gener och eventuella missbildningar kartlagda av kunniga människor på våra länsstyrelser.

När det sedan är gjort skulle länsstyrelsens proffs kunna åka ut och skjuta just de vargar som de bedömde mest genetiskt olämpliga. Eller kanske bara sterilisera dem. Det är ju inte deras existens som är problemet, utan att de inte bör få avkomma. Vad man då skulle lyckas med är en vetenskapligt förankrad förbättring av den svenska vargstammen. Det som rimligen måste vara syftet.

Visserligen går alla skjutglada troféjägare då tomhänta, men det är inte regeringens uppdrag att i första hand främja den gruppens intressen framför alla andras. Ändå är det precis det som har skett.

Det enda positiva som den här tragiska händelsen har lärt oss är att vi nu vet att centern, och kanske hela borgerligheten, har duperats av jägarna, samt att sådana här frågor i framtiden ska skötas av forskare och myndigheter. Aldrig mer ska vi ha avlivning av rovdjur på jägarmässiga villkor. Det har varken regeringen, rovdjuren eller Sveriges miljörykte utomlands råd med.

Ursula Berge

samhällspolitisk chef

Akademikerförbundet SSR