Som vanligt ska det blötas ner rejält när man vattnar, så att fukten verkligen kommer ner till rötterna. Däremellan låter man jorden torka upp lite. Det ger ett rotsystem som söker sig ner på djupet.

Växter som är på gränsen till härdiga är bättre att plantera nu på våren än på hösten. Om de kommer i myllan nu hinner de rota sig ordentligt innan nästa vinter kommer.

Vintergröna växter och barrväxter passar också bäst att plantera på våren. Att de hinner få långa och djupa rötter gör att de får större möjligheter att hantera nästa års brännande vårsol.

Rosorna beskärs vanligtvis när björkarna har musöron. Inte innan för då riskerar man att sätta igång rosorna alltför tidigt och de tar skada vid nästa köldknäpp. I år har björkarna grönskat ovanligt kvickt och rosorna har också kommit igång tidigt på säsongen. Det är ingen idé att vänta med beskärningen längre.

Rosor beskärs för att blomma mer och för att busken ska få den form man vill att den ska ha. Precis som vid beskärning av fruktträd börjar man med att klippa bort döda och skadade skott. Grenar som skaver mot varandra kan också tas bort. Har man en igenväxt rosbuske kan man föryngra den genom att klippa bort de äldsta grenarna.

Långa kvistar som växer rakt upp på klätterrosor och gammeldags buskrosor kan man korta in några knoppar. Så kallade rabattrosor skärs ner hårdare, ner till cirka 25 centimeter. Det kan man göra eftersom de blommar på årsskotten. De andra rosorna bildar knopp på äldre skott. Därför uteblir blomningen ett år om man kapar dessa för hårt.

Beskär på lagom avstånd från knopp, skott eller ett så kallat öga. Ögat är ett skottanlag, ett ställe där ett nytt skott kan växa fram. Snitt för nära kan skada anlaget och snitt för långt ifrån gör att det bildas en torr stump som kan bli grogrund för sjukdomar.

Har dina rosor sjukdomsdrabbade delar, släng dem inte i komposten. Det kan vara nog så besvärligt med angrepp på rosor utan att man sprider svampsporer och annat.