Här ska odlas
Ungefär trehundrafemtio kvadratmeter ogräs blandat med trädgårdsväxter och en röd liten stuga. Ett äppelträd och en hallonhäck hör också till om man har kolonistuga. För jag har blivit med koloni!
Relaterat
Artikelbilder
Ett äppelträd hör till
Årets grönsaksodling startar nu
Anna Malin Degermark
Fakta
Dags för utomhussådd
I maj kan man så många grönsaker direkt på friland. Använd en kratta för att släta till jordytan och för att dra upp spår att så i. Vattna och så därefter enligt beskrivningen på fröpåsen och täck allt med fiberduk.
Persilja – kan skördas flera gånger om man sår tidigt.
Sockerärt – lättodlad och tacksam grönsak. Höga sorter behöver stöd.
Dill – sås på nytt ställe varje år för att undvika sjukdomar.
Palsternacka – långsam gröda som skördas sent.
Ruccola – snabbväxande blad som ska skördas tidigt. Kan sås mellan andra grönsaker.
Spenat – behöver vattnas ordentligt för att inte gå i blom.
Mangold – mycket lättodlad, dekorativ och användbar i matlagningen.
Rädisa – snabbväxande som kan sås mellan andra långsamma grönsaker.
Bondböna – lättodlad böna med måttliga krav på näring.
Sallad – kan sås i flera omgångar under sommaren.
I närheten av trädet har jag ställt en stol där jag kan sitta och vila ibland. Det finns mycket att göra i trädgården och jag är där varje ledig stund. Här ska odlas!
Samtliga trädgårdsredskap hittades i förrådet så det var bara att sätta igång. Det fanns hinkar, skottkärror, vattenslang, krattor, hackor, spadar och en fågelskrämma. Och tre yxor och fem sågar.
Det blev som det blev med mina ambitioner att inte gräva om jorden i pallkragarna. Maskarna och de andra organismerna i myllan fick istället åka skakig släpvagn bort till koloniträdgården.
Nu börjar jag från början igen, täcker marken med dubbla lager tidningar, ställer upp kragarna och skyfflar i jord. Hoppas dagstidningarna lyckas kväva kvickrot, eftersom ogräset tyvärr har invaderat det före detta jordgubbslandet där jag sätter upp kragarna. Egentligen vore markduk säkrare, men jag vill helst kunna använda hela jorddjupet när tidningarna förmultnat.
Utvalda jordgubbsplantor räddas förstås och sätts på ett annat ställe. Inget vill jag rensa bort utan att först se vad det är som kommer upp. Det måste få ta sin tid. Vem vet vad spännande växtmaterial en gammal koloniträdgård kan innehålla?
Massor av perennblad visar sig. Flera känner jag redan igen, som iris, daglilja och stjärnflocka. Andra kanske kommer som överraskningar senare under säsongen. Och jag känner mig rik.
Rik är jag även på maskrosor och andra ogräs i rabatterna. Men för tillfället prioriteras igångsättandet av årets grönsaksodlingar. Vitlöken som jag satte i höstas har flyttats med och återplanterats. Nu kan man också så frön av bland annat morötter, dill och persilja. De gror inte förrän det är dags och de tål en aning kyla.
Jordärtskockorna har jag planterat i en nedsänkt ram av betong som jag hittade i ett hörn av trädgården. Ramen har tydligen använts som kompost för länge sen. Jag gissar att man då kanske inte tog vara på kompostjorden riktigt på samma sätt som nu, för som kompost är utrymmet ganska opraktiskt.
För odling av jordärtskockor kommer nog platsen att fungera bättre. Betongen spärrar av och hindrar skockorna från att bli ett ogräs. Mer ogräs är nämligen det sista jag behöver.
