Alla kan ha en kompost
Grönsaksblast, överbliven frukt och jord från tömda blomkrukor. Allt läggs nu på trädgårdskomposten och blir till ny jord och näring att använda i trädgården.
Relaterat
Ytkompostering. Låt vissna grönsaksrester ligga kvar på landen.Fotograf: Anna Malin Degermark
Maskarna trivs med lagom luft och fukt.
Årets odling på gallerkomposten.
Anna Malin Degermark.
Mycket ogräsrens liksom överskott av gräsklipp lägger jag annars direkt under perenner, buskar och grönsaker. En hel del vissna grönsaksrester får också ligga kvar på landen. Det blir utmärkt marktäckning och tillför näring genom så kallad ytkompostering.
Man brukar skilja på hushålls- eller kökskompost och trädgårdskompost. I en hushållskompost lägger man bland annat matrester tillsammans med ett torrare strömaterial. Komposten ska vara sluten för att vara säker mot skadedjur och gärna isolerad för att fungera också under vinterhalvåret.
I trädgårdskomposten som kan vara öppen läggs gräsklipp, häckklipp, löv, fallfrukt, stallgödsel, vissnat ogräs och finfördelade kvistar. Och jag anser att alla har utrymme att avsätta en kvadratmeter till en kompost.
En fin kompost skämmer inte ens den mest välordnade trädgård. Några förslag om man vill göra en själv är att fläta en kompostkorg av grenar och sly, ställa några målade pallkragar på varandra, snickra en kompost av trä eller mura av lecablock. Sen odlar man pumpa, squash eller krasse ovanpå!
Jag har grävt om komposten som påbörjades i våras eftersom en trädgårdskompost helst ska vändas minst två gånger per år. Nedbrytningen hade gått snabbare än förväntat och det myllrade av kompostmaskar av den rödaktiga typen. Redan fanns färdig jordförbättring att använda och det betraktar jag som ett bevis på att det verkligen går att kompostera rotogräs. Bara man lägger det att torka en vecka i solen först.
Med jämna mellanrum under sommaren har jag kollat att temperaturen och fukten har räckt till för att nedbrytningen ska fortgå. Mitt i komposten har jag stuckit ner handen och känt efter att där fanns värme och därmed aktiva mikroorganismer. Och av aktivitet har det ångat.
Eftersom en gallerkompost lätt blir torr i hörnen har omvandlingen inte gått lika snabbt där. Nu när allt ändå skulle vändas och årets blast tillföras provade jag att bygga en kompostlimpa i stället.
En markduk fick ligga i botten på komposthögen eftersom jag är lite orolig att tistlarna därunder annars ska ta över hela högen. Sen varvades grövre material från trädgården med finare material, grönt avfall med brunt.
Nästan färdig kompost blandades in och därmed tillsattes miljoner aktiva organismer och nedbrytningen av de färskare växtdelarna kan komma i gång snabbare. En kickstart för den nya komposten!
Fakta/Bakgrund
Balans i komposten
Passa på att ordna en kompost nu! För att trädgårdskomposten ska fungera måste det vara balans mellan kol- och kväveinnehållet. Rätt förhållande är viktigt för att de nödvändiga mikroorganismerna, maskarna, svamparna och bakterierna i komposten ska trivas och nerbrytningen fortgå. En väl fungerande kompost är lagom fuktig och luftig och kan bli märkbart varm.
Kolrikt material är brunt, torrt eller vedartat: höstlöv, kvistar, halm och torra blad från trädgården. Kväverikt material är grönt och fuktigt: färskt gräsklipp, ogräs, frukt och grönsaker.
Trädgårdskomposter blir lätt för torra och kolrika. Genom att vända ner gräsklipp, gödsel eller frukt i komposten och genom att vattna den får man fart på processen igen.









































Här listar vi aktuella filmer på bio i Gävle och Sandviken. Alla filmer visas inte alla dagar.
