- Än så länge saknas praxis för hur ett sådant ärende ska bedömas, men flera beslut är på gång, säger Nils Sigfrid som ansvarar för El-avdelningen.

Det är det område på nämnden som vuxit mest de senaste tre åren - från 1 806 anmälningar till 1 974. Här hamnar allt som rör internet, mobiltelefoner, datorer och annan hemelektronik.

Vilken typ av ärende som ligger i topp varierar över tid. För något år sedan var det vanligt med klagomål på bredbandshastigheten, men efter flera beslut av nämnden rättade sig branschen efter spelreglerna och anmälningsströmmen avtog.
- När det gäller nya varor och tjänster kan det ibland vara svårt att veta hur man ska bedöma. Men om vi får in många ärenden som gäller samma fråga brukar vi ta ett antal principbeslut, vilket gör att andra, liknande ärenden snabbare kan avgöras, förklarar Nils Sigfrid.

Snabba beslut
I snitt har ärendemängden ökat med 8 procent varje år sedan 2007. Förra året inkom totalt 10 682 ärenden, vilket är drygt 200 ärenden i veckan.
- Ett skäl till ökningen kan vara att konsumenterna blivit mer medvetna, säger ARN:s ordförande Britta Ahnmé Kågerman.

Precis som sin föregångare har hon en bakgrund som domare. Förutom det övergripande ansvaret för nämnden leder hon sammanträden där beslut tas i olika ärenden. Till sin hjälp har hon ytterligare ett 20-tal domare som extraknäcker med att hålla i mötena.
- Vårt mål är att det ska ta fem månader från att ett ärende kommit till att ett beslut tagits, men det är inte alltid vi kan hålla det. Ibland kan det ta upp till ett år, säger hon.

Svarta listan
Jämfört med en vanlig domstol är beslutstakten vid ARN hög. Snabb tvistlösning har ända sedan myndigheten bildades 1968 varit ett av de främsta ledorden.
- Även näringsidkare har nytta av besluten, eftersom de får klara regler att hålla sig till och då är det viktigt att vår bedömning är opartisk, säger Britta Ahnmé Kågerman.

I snitt får konsumenten rätt i 40 procent av besluten och följsamheten hos företagen ligger på 75 procent, där vissa, till exempel bankerna är bättre, och andra, exempelvis bostadsföretagen, är generellt sämre.
- Det är ändå bra. Besluten är trots allt en rekommendation från ARN, säger Britta Ahnmé Kågerman och konstaterar att ytterligare några procent faller till föga innan det är färdigt.
- Vi vet att sex, sju procent rättar sig efter besluten när Råd & Rön tar kontakt med företagen och talar om att de kommer att hamna på svarta listan.

Lena Wreede/TT Spektra
lena.wreede@ttspektra.se