Låga doser kemikalier i kosmetika
Larmet går. Nu handlar det om alla kemikaliska tillsatser i kosmetika. Men enligt Marie Lodén, docent i hudvård gäller det ofta så små doser att de inte påverkar oss negativt.
– Däremot finns det ämnen som är onödiga som man kan ersätta med annat, säger hon.
Relaterat
Som exempel tar hon det bakteriedödande ämnet triclosan och methylisothiazolinonone som finns i deodoranter och som kan ge allergier samt orsaka skador på vattenlevande mikroorganismer. Eller eteriska oljor med allergiframkallande parfymämnen, och växtextrakt som inte fyller någon annan funktion annat än det låter naturligt och kan locka köpare.
– Ett av dem är aloe vera som toxikologer nu tittar närmare på, påpekar hon.
Mascara, rouge, underlagskrämer och läppstift, men även deodorant, schampo, fuktkrämer och tandkräm går under det som kallas för kosmetika.
Enligt en studie från den amerikanska miljögruppen Environmental Working Group kommer vi i kontakt med över 126 kemiska ämnen under en dag. Nya tillkommer och andra försvinner.
Hela tiden granskas dessa av forskare, myndigheter, organisationer, men även av företag. På senare tid har kosmetikan satts under lupp, främst av olika konsumentorganisationer och medier. Vi får uppgifter om att de kemikaliska tillsatserna kan vara cancerogena, hormonstörande och allergiframkallande. Men Marie Lodén, docent i kemi med mångårig erfarenhet av hudvårdsprodukter, tycker debatten har blivit snedvriden och att det egentligen inte är så farligt som många tror.
Låga nivåer
Enligt henne är det lätt att skrämma upp människor eftersom vi generellt sett är dåligt bevandrade vad gäller kemikalier.
– De flesta vill ha enkla lösningar som är slagkraftiga och vi orkar inte med nyanserna, säger hon och tillägger att det bästa råd hon kan ge är att man försöker läsa på så mycket som man kan.
Marie Lodén är väl medveten om det finns kemikalier som är giftiga för oss och vår miljö, men inte i de små mängder som finns i kosmetika.
– Även om man åt upp en hel burk hudkräm skulle det ändå inte hända något för nivåerna är så låga. Dessutom är huden bra på att stänga ute ämnen.
Hon anser dock att det är bra att hela tiden vara vaksam på hur olika kemikalier kan påverka oss.
Bäst i test
Just nu hör parabener till de mest omtvistade, eftersom de är misstänkt hormonstörande – i stora doser. Några hormonstörande effekter har dock inte kunnat påvisas i de små mängder som används i kosmetika, enligt Marie Lodén. Hon förklarar att parabener är ett konserveringsmedel som använts i flera år och som i tester visat sig vara överlägset bäst. Parabener irriterar inte, luktar inte och missfärgar inte heller produkterna.
– EU ska återigen kontrollera detta, men jag tror inte att vi får ett förbud. Ändå finns en risk att företag styr bort från parabener eftersom det är säljande att påstå att produkterna är ”parabenfria” och i stället plockar företagen in något som är mycket sämre.
Lena Wreede/TT Spektra
lena.wreede@ttspektra.se
Fakta/Bakgrund
Kemiska ämnen i kosmetika
Parabener – konserveringsmedel som finns i olika varianter: Metylparaben och ethylparaben används som konserveringsmedel i bland annat mat och anses inte vara farligt. Propylparaben och butylparaben används i kosmetika och finns upptagna på EU:s lista över misstänkt hormonstörande ämnen.
Formaldehydfrigörare – ämnen som frigör små mängder av formaldehyd som bland annat används som konserveringsmedel: Kan vara allergiframkallande. Några exempel på formaldehydfrigörare är diazolidinyl urea och imidazolidinyl urea.
Parfym – samlingsnamn för runt 3 000 deklarationspliktiga parfymämnen: EU har listat 26 parfymämnen som man vet kan vara allergiframkallande. Dessa parfymämnen måste alltid deklareras på förpackningen. Några exempel på vanligt förekommande parfymämnen som är upptagna på listan är citronellol, geraniol, linalool, limonene.
BHT: Är en antioxidant som används för att en lotion inte ska härskna. EU har listat ämnet som misstänkt hormonstörande.
Växtextrakt – finns främst i så kallade ”naturliga” produkter: Anses vara stimulerande. Kan vara allergiframkallade och ge andra hudproblem.
Tungmetaller – ofta bly och kvicksilver: Bly finns exempelvis i spårmängder i ämnen från naturen. Tidigare användes kvicksilver som konserveringsmedel i till exempel mascara. Kan vara mycket giftig för människor.
Nanopartiklar – förekommer framför allt som luftburna och härstammar från nanoteknologin: Används i kosmetika till exempel i färger som ska vara smutsavstötande samt i solskyddsmedel med titandioxid och zinkoxid. Det senare är ännu inte godkänt som fysikaliskt UV-filter inom EU, eftersom hälsoeffekterna är oklara. Från och med 2013 ska kosmetikaprodukter som innehåller nanopartiklar vara märkta.
