Sinnebilden av en nöjeskonsument är för många en ung kvinna som shoppar kläder bara för att det är kul - inte för att hon behöver dem. Men det kan lika gärna vara en äldre man som frossar bland hylsnyckelsatser och skruvdragare på Clas Ohlson trots att han redan har sådana verktyg hemma.
- Mycket inom kategorin nöjeskonsumtion kan betraktas som osunt. Samtidigt tenderar vi att betrakta "de andra" som de värsta syndarna. Men sanningen är att de flesta av oss är lika goda kålsupare. Nöjeskonsumtion finns i alla led där några köper bilar medan andra köper kläder, säger Magnus Kempe, omvärldsanalytiker på konsult- och forskningsföretaget Kairos Future, och projektledare för studien Nöjesplånboken.

Efter jobbet
Nöjeskonsumtion brukar definieras som något som görs utanför hemmet, gärna på fredagar och lördagar. Hit hör kultur av olika slag, som att gå på teater, bio och konserter eller att ägna sig åt spel. Traditionellt sett står den för 11,3 procent av den totala konsumtionen, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

Men nöjeskonsumtionen kan lika gärna ske en vardagseftermiddag på väg hem från jobbet, i mataffären, cykelbutiken eller hos möbelhandlaren. Ibland går nyttan ihop med nöjet, men ofta är det bara ett nöje.

Genom att konsumera bygger vi också en identitet vilket styr val av både prylar och varumärken. Märke ger status vilket får oss att må bättre trots att priset ibland blir det tredubbla.

Med den synen på nöjeskonsumtion hamnar andelen på 23 procent av den totala konsumtionen, enligt uträkningar av Kairos Future. I snitt blir det 4 500 kronor per person och månad som vi gör av med för att bli lite lyckligare.

Mer begagnat
Om vi redan nått en övre gräns för konsumtionen är svårt att säga, men tydligt är att diskussionen om jordens ändliga resurser fått genomslag. Slit och släng har börjat ersättas av en ökad andrahandshandel. Och politiker som menar att konsumtion är det bästa sättet att lösa en kris ifrågasätts. Vad som är rätt eller fel, roligt eller inte - är inte längre en självklarhet.

Går det att se några tendenser vad gäller konsumtionen i framtiden?
- Det finns en längtan efter struktur och auktoritet. Fler letar efter autenticitet som i det gamla bondesamhället. Det har till exempel blivit trendigt att mjölka kor och hugga ved.
- Men slutsatsen för mig är att det varken är bra om vi hamnar i den gamla tiden, där allt nöje är förbjudet, eller när vi känner ett krav på att allt vi gör och köper ska vara för nöjes skull.

Lena Wreede/TT Spektra
lena.wreede@ttspektra.se