Smygreklamens värstingar finns på bloggarna
Smygreklam gör precis vad det låter som: smyger sig på oss när vi minst anar det. Värst är den i bloggar eller när den nästlat sig in i tidningen.
Relaterat
Dagligen råkar vi ut för reklam som saknar en tydlig avsändare. Det är förtäckta annonser och budskap som ser ut att vara "äkta" åsikter, nyheter eller information. Men syftet är att få oss att köpa varor och tjänster i tron att vi gjort en egen bedömning. Och de oidentifierade kommersiella budskapen är både olagliga och bryter mot ett antal branschregler och överenskommelser.
Tillåten i filmer
Var finns smygreklamen, då? En plats är i tidningarna. Det kan handla om texter skrivna av pr-byråer som saknar annonsmarkering. Eller om pressmeddelande vars budskap går rakt in i tidningen eftersom de inte hunnits granskas av stressade journalister.
Andra exempel är tester som utger sig för att vara oberoende men där produkterna valts ut av annonsörerna. Produktplaceringar i filmer är också en form av smygreklam, men den är faktiskt tillåten så länge det framkommer vilka företag som medverkar.
Som vänner
Men det absoluta nästet för smygreklamen finns troligtvis på internet - i bloggar, recensionssajter och sociala medier som Facebook och Twitter. Det kan handla om olika personer och profiler som får ersättning mot att de skriver om utvalda produkter eller tjänster. Enligt Marie Grusell, medieforskare vid Göteborgs universitet, hör den till den värsta formen av smygreklam.
- När vi tar in information har vi en skepticism mot reklam som vi vet ska påverka oss. Men när vi är med vänner - som bloggare i många fall kan uppfattas som - och läser deras texter är vi mer sårbara. Därför utsätter de oss extra mycket.
Trovärdighet
I bloggarens fall spelar det kanske inte så stor roll om de anses opartiska eller inte. Annat är det med våra oberoende medier där trovärdighet för det skrivna ordet är A och O. Det menar bland andra Justus Bennet, etikombudsman på Svenska Journalistförbundet.
- Om läsaren inte uppfattar att vi är trovärdiga har de heller ingen lust att köpa tidningarna. Det finns inget behov av dem om man börjar tycka att de är annonsblad. Och varför ska man betala för något som man bör få gratis?
Lena Wreede/TT Spektra
lena.wreede@ttspektra.se
Fakta/Bakgrund
Smygreklam
+ Enligt marknadsföringslagen ska det tydligt framgå att det handlar om reklam och vem som svarar för reklamen. Ansvarig tillsynsmyndighet är Konsumentverket.
+ Enligt de Pressetiska reglerna ska material som publiceras eller presenteras på redaktionell plats inte utgöra eller kunna uppfattas som reklambudskap.
+ Enligt ICC, Internationella Handelskammaren, regler för reklam och marknadskommunikation ska det tydligt framgå att det handlar om reklam, speciellt om den förekommer i nyhetsbärande medier, i bloggar, på recensionssajter eller i användargenererat innehåll. Reklamombudsmannen prövar om reklamen följer ICC:s regler.
+ Till Reklamombudsmannen, RO, inkommer årligen runt 300 ärenden. Knappt tio procent av dem handlar om kommersiella budskap utan tydlig reklamidentifiering, det vill säga smygreklam.
+ Den som misstänker någon form av smygreklam kan anmäla det till RO. En fällning av RO verkar som en vägledning och något marknadens aktörer bör rätta sig efter.
Uppmärksammade fall
+ För två år sedan utredde Konsumentverket bloggaren Blondinbella efter att hon erbjudit sig att blogga om ett företag i utbyte mot att hon fick skidkläder. Konsumentverket kunde aldrig bevisa att det rörde sig om brott mot marknadsföringslagen och målet lades ner.
+ 2010 anmäldes de forna svägerskorna Charlotte Perelli och Pernilla Wahlgren misstänkta för dold reklam efter att de bloggat om ett margarin. Anmälningen lades ner i brist på bevis.
+ I maj i år fälldes Schibstedägda Aftonbladet av Reklamombudsmannens Opinionsnämnd efter att ha skrivit en positiv artikel om ett elbolag som också ägs av Schibsted.
+ I våras dömdes TV4 till att betala 100 000 kronor i böter efter att ha visat ett företagsnamn i programmet Advokaterna så ofta att det kunde bedömas som otillbörligt gynnande.
