Nu har det varit storhelg och fler människor har varit lediga än vad som kan tänkas vara bekvämt.

Det är människor hemma överallt, vilket kan glädja den sociala människan, men är som att leva i en mardröm för ensamvargen.

Man ska flänga runt från middag till middag, från släkting till släkting. Aldrig får man vila.
När man sticker ut näsan utan­för dörren vrålar grannarna ”god morgon” så att fönsterrutorna skallrar. Man önskar att helgen vore över bara för att slippa alla människor.

Nu är helgen över och förhoppningsvis har du överlevt (du kanske sitter darrandes i ett hörn med ett vettskrämt ansiktsuttryck men du lever i alla fall). Så nu kommer nästa prövning, vårterminen. Det är lov här och röda dagar där, hur ska man ta sig igenom det?

Goda grannar, eller...

Att lura grannarna är oftast lättare sagt än gjort. Du tror att de inte har någon som helt koll men när du inte tittar dit sticker det upp ett huvud över blomkrukan eller en kikare bakom dörren. Krukväxtindianer är inte att leka med. Ta dig i akt!

Klä dig i mörka kläder och passa på att gå ut när mörkret fallit. Förhoppningsvis sitter dina grannar inom­hus och myser (kan också vara så att de har dåligt mörker­seende eller kanske har de inte hunnit installera rörelsesensorerna på sina lampor). Ser du till att ha bra med fart finns chansen att du klarar dig ut från huset utan större missöden.
Det kan också vara så att dina grannar faktiskt har installerat rörelse­sensorer och då är det absolut säkraste att hålla sig inomhus.

När du nu är inomhus och inte vill väcka grannarnas intressen genom att visa att du är hemma kan du låta bli att tända lamporna.

Vill du se vad du håller på med utan att tända lamporna rekommenderas en pannlampa.

Vill du med säkerhet att grannarna ska tro att du rest bort kan du dra för alla gardiner och be dem att skotta och ta in din post. Då har du garderat dig, du får posten intagen, trottoaren skottad och du blir lämnad ifred. Bättre blir det inte.

Vedervärdiga vänner

Vänner har en tendens att hela tiden ringa, skicka sms, skicka mail eller på alla möjliga och omöjliga sätt höra av sig. Så stäng av mobilen! Den där lilla irriterande saken som aldrig sluta ge ifrån sig ljud eller vibra­tioner. Du kan kasta ut mobilen genom fönstret, ”hoppsan, jag tappade den”. Köra den i tvätt­maskinen, är nog det enklaste. Be bara mamma tvätta jeansen och se till att du ”glömt” den i fickan. Eller så slår du bara av den på det vanliga viset, genom att tappa den i backen.

Dra ut bredbandet. Om du inte kan komma ut på internet kan du inte komma in på Facebook eller msn där alla internet­terrorister kan tänkas hålla till. Men de hindrar inte dig från att använda datorn. Du kan ju fortfarande spela harpan.

Tillåter resten av familjen inte att du drar ur telefonjacket? Tänk så lätt det är att muta lillasyster att säga att du inte är hemma för till­fället och be vännerna ringa tillbaka senare eller i morgon, det är bara att erbjuda en godisbit för varje gång de ringer. En varning är dock att inte erbjuda pengar för det slutar oftast med att du är luspank medan lillasyster är snorrik.

Maniska människor

Vad du än gör, stick för gudskull inte ut näsan utanför dörren. Då är du för evigt dömd. Utanför dörren finns det människor och människor är det vi ska försöker slippa undan.
Så därför är dörren en förbjuden zon. Spika igen dörren med brädor eller lås den och kasta bort nyckeln. Vad du än gör – fall inte för frestelsen att öppna dörren!

Platser där det finns en risk att fler människor än en får rum går bort. Med andra ord håll dig borta från gator och torg. Nu när alla människor är lediga har de oftast en tendens att inte stanna hemma.

Byt telefonnummer och tala inte om det för någon.

Din telefon förblir garanterat tyst och förhoppningsvis kan du undvika att registrera dig vilket innebär att du slipper telefonförsäljare samtidigt som de envisa människorna som fortfarande försöker få tag på dig går bet när de söker på Gula sidorna där ditt oregistrerade nummer inte finns med.

Släkten är värst

Släkten är värst heter det ju. Men om du inte läser vykorten vet du inte att dina släktingar har varit bortresta. Då slipper du vara med och tala om deras resa. Detta kan också leda till att du blir tvungen att lyssna på hela historien om hur trevligt det var i Grekland, vilket kan ta längre tid än att faktiskt läsa vykortet.

Vill du att släktingarna ska sluta ringa kan du memorera alla deras telefonnummer och inte svara när någon av dem ringer. Då tror de att du inte är hemma och förhoppningsvis låter de dig vara.

Du kan också sprida runt ryktet att du drabbats av en ilsken, hemskt smittsam, sjukdom och eftersom du vill dina släktingar det bästa, så ber du dem att inte hälsa på dig. Den vinner du helt klart på! Kon­sekvenserna kan dock bli att du blir bombarderad av blommor och krya-på-dig-kort. Men så länge du inte är hemskt allergisk borde du kunna lösa det relativt enkelt.

Helena Limér
helena.limer@skola.gavle.se