Han eller hon tar rummet i besittning, brukar man säga om vissa personer. Det är dom där personerna med en självklar auktoritär energi som fyller en hel lokal eller ett möte. Det är som om de alltid gick omkring med en strålkastare riktad mot sin person, och de har inge problem med det alls. De trivs som fisken i vattnet när omgivningen ser upp till dom.

Det är sällan de som pladdrar, i stället skapar de den där jobbiga tystnaden som gör att andra pladdrar. Omgivningen blir helt enkelt sällan så bra som den borde vara när den här typen av människor är med. Istället för att växa med uppgiften lägger man sordin på förminskar sig själv och tänker – I´m not worthy.

Det kan vara den effekten som Zlatan har när han spelar i landslaget till exempel. Tänk att spela landskamp med Zlatan, du ser en lucka och vet att han måste ha bollen exakt på precis det ställe han behöver ha den för att det ska bli mål. I Milan skulle det inte vara några problem, men du spelar inte i Milan och nu är det du som ska slå den där passningen. Den går fel, och bara med en blick från Zlatan så vet du vilken sopa du är. Det är när man låter den här typen krypa innanför skinnet som du själv blir sämre helt enkelt.

Det var när jag lärde mig den amerikanska modellen hur man tar över ett rum som jag lärde mig hantera de här typerna. Den amerikanska skolan bland annat att man alltid ska komma in med en historia i rummet. Du ska till exempel prata i mobilen när du kommer in på ett möte. Ganska högt säga något i stil med att ” ja, du vet då sköt jag ihjäl den där björnen, pang så var han död. Du NU är jag framme på möte, vi hörs”. Sedan slå igen mobilen och presentera dig och ta i hand.

Alla kommer nu att veta att du är en kille som skjuter björnar och alla kommer att lyssna mer på dig från och med nu.

Den andra regeln jag lärt mig är att alltid sätta sig med ryggen mot ett fönster. På det sättet kommer din personlighet att bli större, framförallt om det är ljust ute kommer du att framstå i bättre dager. Väldigt roliga tricks som många säkert använder och har satt i system. Vilket ju är otroligt fånigt. Men det fungerar säkert.

Det var när jag fick lära mig dessa regler som jag också började studera vad de auktoritära gestalterna gjorde för att verka auktoritära. Det mest slående är att de sällan eller aldrig är roliga eller har humor. I stället använder de allvaret som härskarteknik.

Det här är väldigt vanligt på nyhetsredaktioner framförallt. Där är skratt ofta ett tecken på nervositet eller ytlighet medan allvaret är ett bevis på tyngd och kontrollerad kunskap. Men råkar du ha en sån här typ i din närhet, minns bara dessa visa ord: Humor är den kvickes vapen, allvar den dummes sköld.

Med den devisen behöver du inte krympa utan istället bli så bra som du kan och är när Zlatan-typerna känns som kors att bära.

Rickard Olsson