Jämställdhet handlar inte om leksaker och kläder
Betrakta inte barn som pojke eller flicka, utan som en individ. Jämställdhet handlar om att ge barnen lika valmöjligheter.
– Vi ska ha rätt att välja själva, inte utifrån kön, vad vi vill göra och vilka vi vill vara, säger jämställdhetsstrategen Kajsa Svaleryd.
Relaterat
Fakta
Barnpanelen består av:
o Isak Norén, sju år. Han gillar att läsa, spela tv-spel och dataspel.
o Tyra Martinsson, sju år. Hon gillar att rita, pyssla och rida.
o Albin Bengtsson, åtta år. Han gillar att spela hockey och dataspel och idrott.
o Tintin Jernberg, åtta år. Hon tycker om att rida och läsa (har läst fem böcker på en vecka och fyra dagar).
Jämställdhet betyder inte att flickor inte får ha rosa ballerinaklänningar eller att pojkar ska sluta leka med bilar.
– Det handlar inte om leksaker och kläder. Våra barn omges av föreställningar om hur de måste vara för att vara flickor och pojkar på rätt sätt. Vi måste ge dem berättelser och ett historiskt sammanhang. Din mormor fick inte ha långbyxor och förr i tiden fick pappor inte laga mat. I dag kan vi göra allt vi vill, säger Kajsa Svaleryd (bilden).
Föräldrar kan tänka på vilka böcker man läser för barnet och hur pojkar och flickor framställs. Ta bort gränserna för vad som anses vara typiska flick- eller pojkaktiviteter. Låt flickorna spela innebandy medan pojkarna får massera varandra.
Kajsa Svaleryd var pedagog när ett av Sveriges första genusprojekt på en förskola i Gävle drog igång 1996 på Tittmyran och Björntomten. Genom att filma sig själva upptäckte pedagogerna att de uppmuntrade tjejer som var snälla, tysta och flitiga. Killarna fick ta mer plats men inte visa känslor. Personalen kommenderade pojkarna och samtalade med flickorna.
– Vilka egenskaper du får träna som barn ska inte ha med kön att göra.
Måste få ta tid
Arbete med jämställdhet och likabehandling i förskola och skola måste få ta tid, för att nå ett bestående resultat. Det räcker inte med en temadag per termin. Och pedagoger måste bearbeta sina egna föreställningar om flickor och pojkar och lära sig se könsmönster i sin egen vardag. Men varför är det viktigt?
– I dag får pojkar lära sig att inte visa sig svaga och för flickor är det viktigaste att de ser bra ut och lyckas, inte hur de mår.
Enligt genusvetaren Sarah Ljungquist kan vi inte fortsätta uppfostra flickor till flickor och pojkar till pojkar.
– Det går inte om flickor och pojkar ska kunna växa upp till hela människor, klara fler områden i livet och bli mer livsdugliga. Genom att bemöta dem som individer ger vi dem ökade möjligheter och stärkt självkänsla.
En del menar att flickors och pojkars egenskaper är genetiska. Men det håller Sarah Ljungquist inte alls med om. Miljö, uppfostran, intressen och kultur spelar en mycket större roll.
– Den traditionella flickuppfostran handlar om att lyda, vara duktig och anpassa sig, precis som man förväntas uppföra sig i skolan. Det är inte konstigt att flickor får högre betyg, de kompenseras för sin underordning. Medan pojkarna i större utsträckning gör revolt och vägrar anpassa sig.
