Doris skriver om fattig-skammen
Författaren Doris Dahlin vet hur det är att växa upp i en fattig familj. Hon skriver i sina böcker om skammen och utanförskapet.
– Det är en skamfläck för Sverige att barnfattigdomen ökar i dag.
Relaterat
ENGAGERAD I BARN-FATTIGDOMS-FRÅGAN. Doris Dahlin: ”Jag är alltid rädd för att pengarna inte ska räcka och jag oroar mig för ekonomin, även om jag inte längre har anledning att göra det.”
Doris Dahlins första bok Skammens boning, är en barndomsskildring och hennes senaste bok Till mamma på mors dag, tar också upp ämnet barnfattigdom.
– Vi har pratat för lite om det här. Barnen drabbas hårdast när föräldrarna har det svårt.
Hon växte upp i Härnösand på 50- och 60-talen. Hennes pappa var kommunalarbetare och mamman var städerska och städade hemma hos familjer som hade råd med städhjälp.
– Min pappa var alkoholist. Vi bodde primitivt, vi hade brunn och utedass på gården. Jag hade inte råd med sådant som mina klasskamrater fick.
En gång fick hela klassen åka tåg från Härnösand till Furuviksparken.
– Skolan stod för allt, men när vi kom fram visade det sig att det kostade extra att gå in i aphuset. Jag hoppades att min lärare skulle betala inträdet åt mig utan att det märktes. Det gjorde han inte.
Doris var den enda i klassen som stod kvar utanför.
– Det kändes hemskt, hela min energi gick åt till att låtsas som om att det inte gjorde någonting. Jag skämdes över att vara fattig. För mig var det otänkbart att säga att jag inte hade råd att gå in. Barn erkänner inte att de inte har råd, de hittar hellre på andra anledningar och säger kanske att man inte vill. Barnen gör det även för att skydda sina föräldrar.
I dag när Doris Dahlin är ute och föreläser kommer det ofta fram personer efteråt och berättar om sina egna erfarenheter.
– Skuld, skam och utanförskap som vi känt tidigt i livet förföljer oss långt upp i vuxen ålder. Men det är inget man pratar högt om.
Ökad press
Hon upplever det som att pressen på barnfamiljer har ökat.
– Det har blivit så upptrissat, man ska åka på utlandssemester, ha dyra mobiltelefoner och datorer. Det kostar i skolan med utflykter, friluftsdagar, matsäck, stora avslutningsbaler och att ta studenten kostar en förmögenhet. Man tar för givet att alla har råd. Vad kommer att hända med de barn som ser skillnaderna och som inte känner hopp om att det någonsin kommer att bli annorlunda?
Hon tycker att det är viktigt att problemen med barnfattigdom uppmärksammas.
– Vi måste trumfa i de här barnen att det inte är deras fel eller deras föräldrar.


























