Naturligt att vara mörkrädd – hänger ihop med rädslan för det okända
Mörkrädsla är en av våra vanligaste och mest ursprungliga känslor vi har.
– Det finns inpräntat i människans psyke, säger forskaren Maare Tamm.
Relaterat
Fakta
Tips mot mörkrädsla
Ta hjälp av mamma eller pappa för att titta och se att det inte finns några monster under sängen. Prata om det du är rädd för.
Be en förälder sitta med dig tills du somnar. Skaffa en nattlampa.
Rita rädslorna eller lek dem.
Har du ett gosedjur? Tänk att gosedjuret är mer rädd för mörkret än vad du är och att det är din uppgift att få gosedjuret att känna sig tryggt. Du kan koncentrera sig på djurets känslor i stället för dina egna.
Glöm inte att barn aldrig är för stora för att bli rädda, vi människor är rädda livet ut.
Mänskligheten har utvecklats genom olika faror. På sätt och vis måste man vara rädd för att överleva.
– Människors rädsla för mörker hänger ihop med vår rädsla för det okända. Vad som helst kan hända i mörkret, du har ingen kontroll, säger Maare Tamm som skrivit boken ”Barn och Rädsla”. Hon är filosofie doktor i psykologi och har studerat kring hur människor känner och tänker.
De allra flesta växer ifrån sin mörkerrädsla när de kommer underfund med att det inte är så farligt med mörker.
– Det är en inlärningsprocess, men det finns förstås även vuxna som är mörkrädda.
Hos barn är rädslorna olika beroende på hur gammal man är. Riktigt små barn brukar vara rädda för främlingar.
I ettårsåldern kan separationsångesten komma, det vill säga att man blir rädd när mamma eller pappa lämnar rummet.
Rädsla för mörker brukar vara som störst när barnet är i femårsåldern och runt nio.
– I femårsåldern kommer ofta rädslan för döden. Man vet att livet börjar med födseln och slutar med döden. Barn i den åldern tänker ofta på att mamma eller pappa kan dö och är oroliga för sina föräldrar. De oroliga tankarna kommer ofta på nätterna.
I nioårsåldern kommer den personliga dödsrädslan och insikten om att det inte bara är gamla som dör utan även unga, till och med jag själv kan dö.
– Många barn är känsliga i den åldern. Vuxna kan göra misstaget att säga att det inte är farligt att dö, det är ungefär som att somna. Då kan barnet tro att det är farligt att somna på kvällen eftersom man kan dö då, förklarar Maare Tamm.
Det bästa sättet att ta itu med rädslor är att i små steg utsätta sig för rädslan.
– För att lugna barnet behöver han eller hon känna trygghet. Låt barnet ha en nattlampa tänd. Mamma eller pappa kan sitta vid sängen tills barnet somnar.
Maare Tamm betonar hur viktigt att prata om rädslor med barn i alla åldrar. Låtsas man inte om dem, kan rädslorna växa inombords.
Om barnens mörkrädsla blir ett stort problem för dem och familjen kan ni vända er till Barn- och familjehälsan i Gävle.
De har telefontid alla vardagar mellan klockan 8.30 och 9.30 tel. 026-15 74 30.
