Skilsmässofamiljen som lyckas hålla sams
En skilsmässa behöver inte betyda konflikter och en dragkamp om barnen. Skilsmässofamiljen Andersson/Olsson har hittat en ovanlig lösning som passar dem. De firar jul tillsammans med barnen och sina nya respektive.
– För mig är det viktigt att vi kan vara sams även om vi är skilda, säger Lena Andersson.
Relaterat
Lena Andersson och Hasse Olsson har barnen Ida Olsson, nio år, och Elin Olsson, tolv år, tillsammans. Både Lena och Hasse har träffat nya partners efter separationen för sex år sedan. Hasse har i år flyttat ihop med Pernilla Ekström som har två söner, åtta och elva år, från ett tidigare förhållande och Lena är särbo med Stefan Lindgren som har en 15-årig son och en 23-årig dotter. Men till skillnad från många andra skilda par så har Lena och Hasse inga problem med att samarbeta kring barnen.
– Vi kommer bra överens allihop och umgås gärna, säger Lena.
I år ska döttrarna vara hos Lena på julafton. Stefan, Hasse och Pernilla firar julaftons morgon i Lenas radhus i Bomhus. Sedan åker Hasse och Pernilla vidare och hämtar Hasses mormor för att köra vidare till Hasses mamma och äta brunch. Eftermiddagen och kvällen firas hos Pernillas släkt med hennes barn.
– Det blir en roadtrip för oss, men barnen slipper i alla fall kuska runt mellan olika ställen, säger Hasse.
På eftermiddagen kommer Lenas släkt och Stefan åker hem till sina barn i Söderhamn då de firat klart med sin mamma. På juldagen åker Ida och Elin till pappa Hasse.
Familjerna brukar även fira barnens födelsedagar, midsommar och ses under semestrarna. Lena och Pernilla har blivit goda vänner. Tidigare i år tog de med sig barnen och besökte Sala silvergruva och Gröna Lund. Paren har också ett gemensamt intresse för sjöliv och båtar. I somras åkte Hasse och Pernilla med Pernillas pojkar upp till Söderhamn där Stefan bor. Där hade de båtarna bredvid varandra, till barnens stor glädje.
– Fördelen är att barnen får fler vuxna som bryr sig om dem och älskar dem. Pernilla är en bra extramamma till mina barn, säger Lena.
De har aldrig känt av någon rivalitet.
– Vi har roligt tillsammans och hjälper varandra. När jag och Hasse flyttade ihop i somras hjälpte Lena till med flytten, berättar Pernilla.
Enligt Hasse har det fungerat bra från början.
– Vi ställer upp för varandra när det kör ihop sig och om barnen om de behöver skjuts.
Lena och Hasse bor bara 500 meter från varandra, det underlättar logistiken. Och minstingen Ida tycker att det är skönt.
– När jag är hos pappa saknar jag mamma och när jag är hos mamma saknar jag pappa. Det är bra att vi kan träffas hela familjen ibland.
Hur får ni det att funka?
– Alla har en soft attityd och positiv inställning, säger Stefan.
Dessutom underlättar det att Lena och Hasse har samma syn på uppfostran.
– Men det betyder inte att vi tycker lika om allt. Det viktiga är att respektera att man tycker olika och främja det som är bra. Vi har trevligt tillsammans och jag gillar Stefan, säger Hasse.
Lenas råd till andra separerade familjer är:
– Som förälder måste man tänka på barnens bästa. Vi är vuxna och ska bete oss som det. Släpp det gamla och gör det bästa av situationen.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 3 jan 2012 11:48 En separation är inte alltid dålig (Ej registrerad)
Självklart magoo är det så att det inte alltid är så lätt att ha en bra relation efter skilsmässan, det har jag full förståelse för. Det kräver två vuxna som vill samma sak och som respekterar varandra.
Men jag önskar att fler kunde få ha det som vi har det och att det är det här som är "normalt". Min teori är att det är lättare att fortsätta vara vänner om man separerar "i tid" innan man kört relationen i botten. När kärleken tagit slut, men man fortfarande tycker om varandra - som vänner. Istället för att fortsätta leva tillsammans "för barnens skull" när båda kanske skulle må bättre av att bo isär.
Skrivet 30 dec 2011 09:32 magoo (Ej registrerad)
jo fast om du blivit bedragen eller illa behandlad så kanske det inte skulle vara lika skoj
Skrivet 28 dec 2011 10:25 En separation är inte alltid dålig (Ej registrerad)
Jag tycker det borde vara den här lösningen som är den "vanliga" och inte vara något konstigt att separerade föräldrar kan umgås och ha en bra kontakt. Det är synd att inte fler har det så.
Jag flyttade från barnens pappa för ett år sedan och vi har en bra kontakt och ställer upp för varandra och kan träffas och göra saker ihop med barnen, även med nya respektive. Jag ser det som positivt att barnen har flera vuxna i sitt liv som älskar dem och som finns där för dem. Jag är ändå alltid deras mamma oavsett hur många andra vuxna de tycker om.
På julafton lämnades barnen över till pappa i samband med gemensam skinkmacka och paketutdelning (även respektive var med).
Sexåringen räknar självklart in sig själv, lillasyster, mamma, pappa och bådas respektive och deras barn i sin familj. En familj, 10 personer, tre hushåll. Inget konstigt med det.. :-)
Barnen mår bra och vi mår bra. Vad vinner man på att inte vara vänner? Tillvaron blir mycke lättare när man kan lösa saker tillsammans!