Sluta tjata och ge barn beröm
Relaterat
SLUTA TJATA. Föräldracoachen Leena Bergander tycker att föräldrar ska undvika att tjata på sina barn. ”Sätta sig ned och titta på vad det är som utlöser konflikterna. Barn blir ofta sedda för sina prestationer och kan känna att de måste prestera något för att bli omtyckta. Försök att bekräfta barnet i stället för den hon är och inte för vad hon gör.” Foto: Britt MattssonFotograf: Britt Mattsson
Fakta
Alternativ till nej och tjat
Förstärk det positiva: Jag såg att du tog upp dina kläder från golvet och hängde dem på kroken. Det var bra gjort.
Ställ frågor till barnet: Hur tycker du att vi ska göra i stället? Vad tror du händer om du inte borstar dina tänder?
När du säger åt barnet att sluta med något kan du samtidigt ge henne två alternativ på saker som hon får göra. Till exempel: Du får inte dricka saft i vardagsrummet. Du kan dricka den i köket eller ta med dig ett glas vatten som du får dricka i vardagsrummet.
Säg nej nu men erbjud barnet att få göra det han vill lite senare. Säg en bestämd tidpunkt och visa på klockan.
Avledande taktik.
Häng upp jackan. Stäng av datorn. Bädda sängen. Sluta bråka. Nu måste du gå och lägga dig. Hur många gånger måste jag säga till dig?
Känner du igen dig? Det är lätt att hamna i tjatfällan.
– Du tycker kanske att du har sagt till tre gånger men i själva verket kan det vara uppemot 25 gånger, säger föräldracoachen Leena Bergander.
Negativ spiral
Hon har jobbat inom barnomsorgen i 23 år, bland annat med jämställdhetsprojektet på förskolorna Tittmyran och Björntomten i Gävle. Leena Bergander föreläser om positivt föräldraskap.
– Tjata inte. Om du bara tjatar fastnar du lätt i en negativ spiral: Varför kan du aldrig städa upp efter dig? Du lyssnar aldrig på vad jag säger. Jobba med det som barnet gör bra i stället. Hitta det som är positivt och ge barnet beröm: Vad bra att du hängde upp jackan. Så fint du har städat
Blr bara arga
Att bli ifrågasatt och känna sig dålig väcker ilska, trots och motstånd. Och har tjatet gått över i skäll kan det bidra till att barn får dåligt självförtroende.
– Barn gör vad som förväntas av dem. Om du säger att barnet är bråkigt, stökigt och aldrig gör som du säger så kommer barnet också att bete sig på det sättet.
För lite tid med barnen brukar vara en källa till dåligt samvete hos föräldrarna. Men de familjer som prioriterar umgänge med barnen får färre konflikter.
– En stor del av alla konflikter handlar om att barn vill bli sedda och bekräftade. Om de inte blir sedda är det bättre att busa och få uppmärksamhet för det, än att inte bli sedd alls.
Planera om
Familjen kan behöva se över barnens aktiviteter. Ni behöver kanske dra ned på något för att få mer tid för varandra. Stäng av teven och prata. Ibland kan det räcka med tio minuter.
– Sätt dig ned med barnet i tio minuter precis när du kommer hem från jobbet och fråga hur dagen har varit, ni kanske kan läsa en bok eller titta på en teckning som barnet gjort, innan du packar upp matvarorna och börjar med maten utan att bli avbruten av gnäll.
Viktigt med regler
Leena Bergander påpekar även hur viktigt det är med regler.
– Det finns en trygghet med att veta vad jag får och inte får göra. Trygga barn vågar utvecklas. Barn som inte har några regler att leva efter, söker ständigt stopp hos sina föräldrar och testar hur långt de kan gå.
Föräldrar ska ställa mera krav och ge barnen arbetsuppgifter hemma. De kan till exempel duka fram på bordet, bädda sin säng eller plocka ur diskmaskinen.
– Barnen känner sig betydelsefulla om de får ansvar.
Gör någonting roligt
Eventuellt kan ni införa ett belöningssystem. När barnet kanske har plockat av bordet och bäddat sängen i en vecka kan ni belöna det genom att göra en utflykt tillsammans, gå på bio eller fika.
– För det är viktigt att barnen har roligt tillsammans med sina föräldrar också.




























