Dag Vag – organisk reggaeorgie
Relaterat
Artikelbilder
Frontfiguren Stig Vig är unikt cool och jag förstår under kvällens lopp hur mycket jag har saknat hans surrealistiska textrader , skriver Per Agne Eklund efter att ha sett konserten med Dag Vag på Maxim på lördagkvällen.
Fakta
Dag Vag
Maxim,Gävle
lördag 8 maj
Sommaren 1985 liftade jag till Avesta Folkets Park för att se detta band, nu var det då dags igen. Den gamla vänthallen Maxim är perfekt inramning för Sveriges kanske mest konstnärliga band någonsin.
Frontfiguren Stig Vig är unikt cool och jag förstår under kvällens lopp hur mycket jag har saknat hans surrealistiska textrader om den lilla människan,livets orättvisor och så slutligen döden.
En händelse som ser ut som en tanke är att Vänstern har partikonvent samma helg som Dag Vags passiva motståndsreggae tonar ut över staden Gävle.
Första låten i favorittonarten E-moll är förstås ”Dimman”, Stig Vig vill påstå att flera låtar har Gävlerötter. ”In i buren” är exempelvis skriven på gamla fängelset, även kallat hotell Hamilton, en kul anekdot.
Kenny Håkanssons mångdimensionella gitarrsolon ger så mycket djup och svärta som helst, plötsligt får vi oss ett flerstämmigt solo ungefär som Thin Lizzy lät för allt för längesedan.
Trummisen Tage Dirty är nog att betrakta som reggaetrummans häxmästare, alla kategorier. Bakom bandet svävar loggan i morotsgult och purjolöksgrönt, den är lika självklart otidsenlig och oumbärlig som bandet i sig själv är.
Nästa gång ni ser debattprogrammet ”Debatt” på dumburken, tänk då på att den suveräna signaturen spelas av Dag Vag, alltid lika härligt aktuella.
Per Agne Eklund
