Trots roller i ”Den osynlige” och ”Tjenare kungen” är Joel Kinnaman ännu obekant för de flesta. I och med ”Arn – Riket vid vägens slut” introduceras han dock för en storpublik i biosalongerna.

– Jag har inte sett filmen själv ännu. Hoppas den blev bra, säger han inför kvällens biopremiär.

Joel går i storasyster Melinda Kinnamans fotspår och valde tidigt skådespeleriets bana, med en roll i SVT:s ”Storstad” redan som tioåring. Våren 2007 gick han ut Teaterhögskolan i Malmö – men han är inte odelat positiv till utbildningen.

– Jag valde bort vissa teoretiska delar, närvarade inte alltid. Skolan framhöll kollektivet, jag är en stark individualist. Men vi hade bra gästlärare, som Staffan Göthe och Ann Petrén, säger han.

Osympatisk konungason

Vid flera tillfällen provfilmade han för huvudrollen som riddarhjälten ”Arn” men i stället fick Joel Kinnaman birollen som Sverker Karlsson, konungasonen i Sverkerätten som tar över tronen.

Och han trivdes utmärkt som osympatisk, maktgirig kung.

– Jag är glad att jag inte fick huvudrollen, enkelsidiga hjälteroller passar egentligen inte mig. Sverker är mer ”ormig”, oberäknelig, säger han.

I filmens avgörande slag rider kung Sverker med sina svensk-danska trupper för att möta Arn och hans mannar från den Erikska ätten.

Joel Kinnaman minns inspelningarna med skräckblandad förtjusning.

– Plötsligt var det någon som slog upp en lans i pungen på min häst, så att den skenade... Jag fick slänga mig av, tack och lov landade jag mjukt på en av statisterna, säger Joel och skrattar gott.

Judiskt påbrå

Som ung läste han ”Arn”-böckerna, fascinerad av religionskrigen som ännu ekar i konflikten mellan Israel och Palestina.

– Jag har judiskt påbrå och även om Jan Guillou är Israelkritisk kan jag sympatisera med hans budskap om försoning, säger Joel.

Att medverka i Sveriges dyraste filmprojekt någonsin är annars inget han vill överdriva betydelsen av. Joel Kinnaman talar hellre om sin huvudroll i Dostojevskijs ”Brott och straff”, en prisbelönt uppsättning på Backateatern i Göteborg under 2007.

– Den innebar ett större genombrott för mig. Regissören Mattias Andersson är briljant, det kommer att dröja många år innan jag får en så bra roll igen.

Längtar tillbaka

Framöver är han aktuell med en ledande roll i de nya filmerna om polisen Johan Falk (Jakob Eklund) och han har även huvudrollen i ”Fem i tolv”, baserad på Lotta Thells roman ”I skuggan av värmen”, med biopremiär efter årsskiftet.

Men Joel Kinnaman längtar redan tillbaka till teaterscenen.

– Jag vill jobba mer med Mattias Andersson eller Lars Norén, det vore en dröm. På en teaterscen har du hundra procent kontroll över det du gör, på film kanske bara 40 procent, säger Joel Kinnaman.

Nils Johansson/TT Spektra