Den värsta toalett jag haft nöjet att sitta på var på ett rastställe längs Autobahn i Tyskland. Efter uträttat behov behövdes inget papper. Först spolades man rent där solen aldrig skiner och därefter blåstes man torr av något som kändes som en hård bris. Nu är ju risken för nackspärr i slutmuskeln lika stor som att drabbas av nagelsvamp i skrevet – men ändå, det var en ryslig WC-upplevelse.

En av de toaletter jag trivts bäst på är Kungens i Sandviken. Även om man bara går in där för att snyta sig så är chansen stor att man blir kvar lika länge som om man haft turistmage modell starkt kryddad kaffesump. Orsaken är att klottret därinne är högintressant läsning, ett forum i samtiden, fullt av små detaljer. Det är en ständigt föränderlig plats, och ibland undrar jag om nåt citat är en textrad från nåt utländskt hardcoreband som spelat där.

Men nu sticker det här i ögonen på Sandvikens Kultur- och Fritidsförvaltning. Toaklottret, ventilationsproblem och tillfälliga stopp i avloppet gör att ”den yttersta konsekvensen är att Kungen inte kan drivas vidare som ungdomskulturhus” som en av cheferna säger.

Samtidigt tycker denne chef att det är en spännande och viktig verksamhet och att målning och tapetsering samt rutiner för den framtida skötseln måste skapas.

Tjena.

Kungen drivs av ideellt arbetande ungdomar med ett brinnande musikintresse. De lägger tid och energi på att boka smal, intressant musik till Sandviken. De är en motpol till det gigantiska fokuset på jazz som staden har. De här ungdomarna ska inte behöva trängas in i ett hörn för att de gillar klotter på toaletter. Att måla om toaletterna i nån tråkig färg vore förbannat trist, lika trist som när klotterväggen uppe i Musikhusets spelsal i Gävle målades över med svart. På den väggen fanns autografer från medlemmarna i Uriah Heep. Häpp, häpp, där försvann lite lokal musikhistoria.

Nej, bevara såna här unika ställen som sticker ut.

När Elliott Smith gick bort tragiskt 2003 så klottrade fansen ner den vägg han poserat vid längs Sunset Boulevard för omslaget till albumet ”Figure 8”. De där hjärtskärande hälsningarna tilläts vara kvar. Så borde politikerna i Sandviken också känna inför Kungen.

Alltför få konsertställen som Back Beat Bolagets lokaler finns kvar i landet. Alltför många ställen blir strömlinjeformade i nån jäkligt deprimerande kommunmall, totalt neutrala och intetsägande.

Vill beslutsfattarna verkligen ställa till det så, förändra ett hus som det talas gott om i hela undergroundmusiksverige? Nä, fixa gärna ventilation och avlopp, men låt kidsen ha sin färgstarka toalett kvar.

Det finns faktiskt en toalett i Gävle som är snäppet vassare än Kungens, dekorerad med vinylomslag, och jag är ytterst tacksam för såna där roliga ställen där jag kan göra mig av med kroppens slaggprodukter.

Låt oss ha dem kvar!