På bio State of play
Relaterat
Artikelbilder
Fakta
State of play
Regi: Kevin Macdonald
Med: Russell Crowe, Rachel McAdams, Ben Affleck med flera
Filmstaden, Gävle
JJJJ
Högkvarter i Watergate-huset? Hemlig bandinspelning?
Det är nästan så att man fnissar åt alla vinkningar åt Watergateaffären, tidigt 1970-tal.
Men gärna. ”State of play” handlar på samma sätt om en skandal med politiska förtecken, även om själva ämnet fräschats upp.
Nu gäller det militär outsourcing, som USA ägnat sig åt i Irak-kriget. Alltså att dödandet läggs ut på privata profitörer. Här målas skrämmande framtidsbilder: statlig säkerhetstjänst i händerna på globala koncerner.
Politikerna mörkar. De har inte räknat med att det fortfarande existerar nyhetsjournalister som är beredda att offra både kärlek, vänskap och personlig hälsa för att avslöja sanningen.
Russell Crowe spelar denna envisa 70-talsrelik, porträtterad med viss komik. Han kontrasteras mot en ung skvallerbloggare som får lära sig ett och annat om källor, kontakter och grävande.
Vad som från början är ren rutinbevakning – dagens polisrapporter: dödsskjutning av en hemlös knarkare, en utskottsledamots självmord – utvecklas i oanad riktning.
Kamp mot makthavare. Kamp mot deadline. ”State of play” är en nostalgisk hyllning till hederlig undersökande journalistik och till den gamla dunkande tryckpressen som sprider upplysning, skrev jag i en krönika i onsdags.
Men filmen hyllar förstås lika mycket själva konspirationsthrillern av 70-talsmodell. Den var redig och chosefri men ofta lite väl sval.
Välgjorda ”State of play” har varmare temperatur och finfin dialog. Den levereras dessutom med en humoristisk distans som gör gott. Det stora avslöjandet är att allt faktiskt inte var bättre förr.
Lågkonjunkturen märks dock. Amerikanerna markerar betydelsen av sin inhemska bilindustri. Det är ju känt att Volvo-reklam brukar förekomma flitigt i Hollywoodfilmer. Men den här gången är det i stället en skruttig Saab som återkommande liknas vid skottkärra alternativt gräsklippare!
