Ingen Burton-extas
Relaterat
Artikelbilder
Fakta
Alice i Underlandet
Regi: Tim Burton
Med: Mia Wasikowska, Johnny Depp, Helena Bonham Carter
Filmstaden, Gävle
Söta Alice har ett bestyr med sina klänningar. Hon ändrar ju storlek upp och ner, beroende på om hon smakat krympningsdryck eller ätit växakaka.
Men så är förhållandet mellan stort och smått en mycket central sak i ”Alice i Underlandet” också.
Eller närmare bestämt, frånvaron av förhållande.
Allt saknar proportioner: en människa ryms i en tekanna, den vita drottningen ser till och med mer vansinnig ut än sin onda syster och blåa larver röker vattenpipa.
Varken som barn eller vuxen har jag riktigt förmått uppskatta Lewis Carrolls nonsensberättelser om Alice som faller ner i ett kaninhål och hamnar i en märklig värld.
Sagans bilder gjorde däremot starkt intryck – de läskigt spretiga originalillustrationerna visade en victorianskt klädd flicka med skräckslaget hår.
Det är som om de förebådar ett möte med regissören Tim Burton 150 år senare.
Och den filmiska föreningen borde kunnat sluta lyckligt. Burton har en armé av vanvettiga figurer och miljöer att frossa i, ännu fler än i ”Kalle och chokladfabriken”. Han har tillgång till en stirrig Johnny Depp i rollen som tokig farbror, igen. Hans version av Alice är för övrigt inte längre ett barn utan 19-årig rebell.
Men nonsens är nonsens. Flummigt är flummigt. Om än i mättad färgprakt och finessrika detaljer. Resultatet en besvikelse. Ett överdådigt teparty där man inte lär känna någon och som aldrig vill ta slut. Så märkligt känslosvalt – trots disneyfieringen.
Det närmaste Burtonextas vi kommer är Helena Bonham Carters porträtt av Underlandets ondskefulla härskarinna med sminkad pussmun, uppspärrade ögon och Elisabet Höglund-frisyr.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 20 mar 2010 19:16 Filmfantast (Ej registrerad)
Den har fått bra betyg av tittarna Enligt IMDB 7.0/10 25,749 votes
http://www.imdb.com/title/tt1014759/