Nunstedt på Expressen fick en gång frågan varför han var så snål med betyget fem. Han svarade att femman bara kan tas fram vid mycket speciella tillfällen. Det här är ett.

När Niclas Folkegård hoppade av Vazir trodde jag att kvarvarande Kalle Wedin och Micke Hyvärinen skulle få mycket svårt att ordna en show i två akter utan att bli långrandiga.

Men ”Is this it?”, deras show med franskt tema, är ett lapptäcke av kreativ underhållning i massor av former samt det bästa från Gävle i form av olika gäster. Vazirduons alias, Jeanque och Le Mique, utgör självklart den röda tråden under kvällen.

Det är jonglering, skrattframkallande fakirögonblick, ballonger som inte har förstått det här med tyngdlagen och ett korttrick som innefattar magi via SMS, allt kommenterat med deras låtsasfranska eller med svår engelsk brytning som faktiskt låter mer Borat än kommissarie Clouseau.

Speciellt Wedins kroppsspråk får publiken att kikna. De har en annan duo bakom sig: Bootcut. Ibland ligger de lågmält suggestivt i bakgrunden till showen, men lika ofta spelas det sprittande glad cirkusmusik, stumfilmspiano eller tårfylld chansonballad.

Mixen mellan gäster och huvudrollsinnehavarna är på perfekt nivå. Kalle Zerpe drar en historia om storspovar innan berättelsen mynnar ut i sång; ”Om du går din väg”.

Uje Brandelius från Dr Kosmos spelar hela fem sånger, mycket nytt, där ”Tintin i Kongo” och ”Lögner” med den fantastiskt poetiska textraden ”Vill du lära dit barn var mjölk kommer ifrån / eller åldras ensam med en tyst telefon” visar att Bootcut och Brandelius borde göra en skiva ihop. Andra gäster är Kattis Larsson, som gör blues av franska punkdängan ”Ca plane pour moi”, och tre gitarrister; Peter Åhrlin, Fredrik Andersson och Mathias Liljeholm, som gör en alldeles egen tolkning av Marseljäsen.

Gästerna kommer att bytas ut under resterande föreställningar och det ska bli spännande att se om de kan toppa det här.

Förstklassig humor, tricks, musikalitet, publikkontakt, värme och projektioner signerade Moneeos Per Samuelsson och Iréne Sahlin.

Det allra bästa av det mesta från Gävles kulturmänniskor visar att Vazirs idéer verkligen bär hela vägen. Hatten av, jag kapitulerar, så här kul har jag inte haft på ett halvår.