Listan kan göras hur lång som helst. Svenska Ebba Forsberg bad Mikael Wiehe, hennes samarbetspartner på Dylan-på-svenska-albumet, att skriva om Cohentexter till svenska. Wiehe har gjort det ganska bra, men missat en viktig del: Cohen lyckas ju som ingen annan väva in kärlek, religion, omvärlden och en nattsvart humor i sina texter, till och med i samma låt ibland. Wiehe har tyvärr inte fått med humorn alls.

Hursomhelst, genomsnittsåldern på Spegelns publik är... de var nog 20 år när "Various Positions" kom ut, vi säger så. Inledande "Här är det" (Here It Is) blir en logisk uppvärmare som följs av en bra version av "Kärlekens systrar (Sisters of Mercy). Forsbergs sångteknik är oortodox. Hon inleder ofta en fras med klar sångröst för att avsluta den i en talande viskning. När bandet brassar på försvinner en del text vilket är synd. Kvintetten bakom henne verkar nästan andäktig i sin respekt för Cohens sånger, men i"Dansa mig till kärleken" (Dance Me To the End of Love) får de till en riktigt skönsvängande Balkankänsla med blås och allt. Där känns musikerna lekfulla.

Två Cohentolkningar som inte kom med på albumet spelas också. "Suzanne" görs i en rysarversion, där Wiehes text ligger tätt, tätt till originalet. "Sparv på en lina" (Bird On A Wire) är däremot inte något vidare. Det ödsliga pianot i "Må din vilja ske" (If It Be Your Will) och Forsbergs sång i den låten är också en av höjdpunkterna. Men som sagt, Cohens humor lyste med sin frånvaro, men det gottgörs i extranumret där tre av musikerna bildar kör i en av kvällens höjdpunkter och sticker in Dylans "To Let You Feel My Love" som en bra avslutning på kvällen.