Sex unga män gav järnet när de på onsdagskvällen klämde i med funkig souljazz i Drömfabriken i Sandviken.

Det kändes lite kalt i lokalen med ett 20-tal åskådare. Men de sex unga männen lyckades ändå sprida både värme och pulserande tempo och få med sig publiken. De kallar sig Neighbourhood och utgör ett av de senaste tillskotten på den svenska jazzscenen.

Gruppen leddes av trombonisten Kristian Persson, uppväxt i Hudiksvall.

Jag är övertygad om att de kommer att göra rejäla avtryck framöver. I veckan släpper de sin debutplatta. Köp den! Du kommer inte att ångra dig.

På scenen är de ännu bättre än på skiva. Under konserten på onsdagskvällen fick alla sex tillfälle att spela ut i fantasirika solon.

Imponerande var inte minst Jens Filipsson på tre saxofoner och flöjt, liksom Edvin Nahlin på keyboards, som vrängde till ljudet så att det ibland lät mer som hejdlösa gitarrsolon.

Längst bak satt Sandvikenfödde Sebastian Ågren, tryggt och följsamt, vid trumsetet. I "Husvalla bygata" imiterade han klappret från snabba klackar över gatstenen. I andra låtar höll han mäktigt takten tillsammans med basisten Aleks Brdarski.

Den senare drog iväg i ett makalöst solo på sin femsträngade funkgitarr i "Maybe tomorrow", titellåt på gruppens cd.

Konserten pendlade mellan känslosamma soulpartier och kraftfullt ös, ofta med melodiska strofer som togs om och om igen.

En höjdpunkt var när bandet satte på en inspelning av nyligen avlidne pianisten Gösta Rundqvist, med musikaliska rötter i Gävle och Sandviken, som övergick i Ågrens bastrumma, Nahlins orgel och de tre blåsarna i kör. Det var en hyllning med både melankoli och puls.

Anders Eklind