Här sparas det inte på krutet när det gäller mastodontproduktionen heller. ”Vi är på gång” börjar med en tribal trumorgie värdig Peter Gabriel. Musikaliskt blir det vissa såna här överraskningar, men visuellt är det tamigfan Pink Floyd-stort.

Här visas projektioner på ett sätt som aldrig visats förr i Sverige. Rörliga skärmar med massvis av bilder från förr där det blir lokalt förankrat i Sandviken.

Och publiken älskar Ledins otroligt humoristiska självdistans där hela sektionen med schlagerfestivalen från 70-talet är sanslöst kul med klädstilen och frisyrerna. Och hör och häpna: Vissa av Gävlefotografen Peder Anderssons bilder passerar revy på skärmarna. Men det här är ingen renodlad konsert. Det är en show som är en blandning av tv-programmet ”Här är ditt liv” och en prålig Las Vegasshow.

När en kustremsa med vågor och dramatiska moln fyller hela scenen så förmedlar skärmen (som är minst 18x5 meter) en känsla av att vara vid Normandies vindpinade kust.

Största musikaliska utropstecknet är en nyskriven vals tillägnad Ledins farmor.

Den låter som en blandning av fransk chanson och dragspels-Vysotskij. Inte alls en typisk Ledin­dänga. En ögonbrynshöjare med väldigt djup, en sång som aldrig kommer att höras i reklamradio. Greatest hitsen dominerar förstås, med ”Du kan lita på mig” och en ”Hon gör allt för att göra mig lycklig” som plötsligt förvandlas till Stevie Wonderfunk som några av de svängigare numren. Och av alla satans klädbyten så är Brynäströjan i extranumret ”Sensuella Isabella” givetvis kvällens snyggaste.