Gorillaz
På en flytande ö i söderhavet, sammanfogad av mänsklighetens avfall, huserar Damon Albarns multimediaprojekt Gorillaz om man får tro deras egen mytologi.
Det är en bild som framstår som åtminstone metaforiskt sannolik när man lyssnar på "Plastic beach". Man kan riktigt se Blur-frontmannen sitta där lättjefullt utsträckt i en uppblåsbar poolplastfotölj med en gammalt Casio-synt i knät, fångades en influens här och en där svävandes genom etern.
Beatsen är tillbakalutade, gästerna många (alla från Mos Def och Snoop till Bobby Womack och halva The Clash gör Albarn sällskap) och soundet milt uttryckt splittrat. Spretigheten och det plastiga soundet känns som en del av själva konceptet men blir också lite av en belastning för skivan.
Sammantaget finns det dock tillräckligt med intressant material här för att både fånga och uppehålla mitt intresse. Bäst är Lou Reed-sammarbetet "Some kind of nature".
Ralph Bretzer





