Efter att ha följt Bollnäskvintetten ändå från demostadiet är det inte utan viss förbehållning jag avnjuter dess debutalbum. Det solida låtskrivandet som gjorde sig känt i det tidigaste materialet löper inte hela vägen igenom fullängdaren. Gormathon förlitar sig lite väl ofta på säkra kort och faller tillbaka på sina kompetenta versriff utan att ta några risker i refrängerna.

Den tuffa karlakarlssången lyfter dock även de mer förutsägbara spåren ett snäpp och skänker låtarna en säregen karaktär. Mest musikalisk näring erbjuds i det episka titelspåret och "Love is a motherfucke"r vars svepande melodier och hetsiga driv bör göra stycket till en given avslutare i livesammanhang.