Är det bara jag eller sammanfaller artisters medverkan i icke musikrelaterade tv-program allt oftare med skivsläpp? Louise Hoffsten är med i Stjärnorna på slottet och vips ligger där första plattan på tre år – och första engelskspråkiga sedan 2005 års ”From Linköping to Memphis” – på skivdiskarna.

Inte mig emot, i det här fallet. Jag har varit svag för Hoffsten ända sedan hon sjöng med Sky High på det mörka 80-talet.

I vanlig ordning bjuds vi på solid och sympatisk bluesrock. Emellanåt kan jag tycka att det blir lite väl bredbent. Jag önskar att hon ville skala av musiken lite mer och låta rösten och munspelet stå mer ensamma i centrum. Det är inte en slump att skivans största stund är den allra sista: den lugna och åtminstone inledningsvis nästan nakna ”I fall down”.

Ralph Bretzer