Ett paradigmskifte, menar Lundström, fullt i klass med när metall byttes ut mot plast eller de mekaniska klockorna och räkneverken ersattes av elektroniska.
– Eller när man gick från metallurgi till keramiska material vilket revolutionerade motortekniken, fyller Christer Sjöström i.

Aerogel, en blandning av kisel och luft, såg dagens ljus redan på 1930-talet. Materialets unika egenskaper har länge varit kända – isolerande, absorberande, filtrerande – men har på grund av den höga tillverkningskostnaden varit alltför exklusivt, bara sådana som Nasa har haft ekonomi och kunnat utnyttja aerogel som dammsamlare i rymdfarkoster.
Nu har Svenska Aerogel i Gävle skapat en kemisk process som minskar tillverkningskostnaden med 90 procent.
Och öppnat ett brett spektra av kommersiella möjligheter.

Professor Christer Sjöström har lett forskningen och utvecklingen vid Högskolan i Gävle och nu i ett allt tätare samarbete med KTH i Stockholm. Från teori till praktik, år har lagts vid år, och det stora genombrottet kom 2007 när patentet godkändes i Sverige. Sedan dess har Svenska Aerogel kunnat arbeta mer offentligt och är sedan två år tillbaka i en kommersialiseringsfas.
Ett värdefullt erkännande kom i oktober genom utmärkelsen årets cleantech-företag i Sverige.
– Dagen efter gick telefonerna varma, berättar Susanne Hedblom, försäljnings- och marknadschef. Det var både enskilda som såg ett bra isolationsmaterial i sommarstugan till stora multinationella företag med intresse att utveckla sina produkter genom aerogel.

Aerogel kan fås som pulver, pellets eller kulor, allt beroende på tillämpning. Inledningsvis koncentrerades utvecklingen på ett område, rening av luft. Det är fortfarande ett av huvudspåren.
– Vi hade en massa andra idéer om hur aerogel kunde användas, men vi la dom i byrålådan. När vi nu sett att vi kan svara upp mot marknadens behov har vi öppnat lådan igen, säger Christer Sjöström.
Med riskkapital och en del offentliga medel i ryggen arbetar Svenska Aerogel i ett tiotal projekt med potentiella kunder. Det är både mindre företag med spetskompetens till multinationella med miljarder i omsättning. Snart offentliggörs en större samarbetspartner.

Aerogels isolerande förmåga öppnar stora möjligheter mot byggindustrin. Särskilt aktuellt med tanke de EU-direktiv som gått ut med målet att nya fastigheter ska ha en energianvändning nära noll 2020, så kallade passiva hus. Aerogel har upp till nio gånger bättre isolationsförmåga jämfört med vanlig mineralull. Väggarna kan göras mycket tunnare, men utan värmebortfall och bibehållen ljuddämpningsförmåga.
Som pulver kan aerogel användas för rening av förorenat vatten, till exempel vid oljeutsläpp.
Aerogel har låg densitet och hög porositet – just sprödheten kan vara en invändning mot detta supermaterial.
– Det finns faktiskt en mängd begränsningar, säger Christer Sjöström. Men det ser jag bara som tekniska utmaningar, om det behöver lösas så gör vi det.

I dag tillverkas aerogel vid kundorder och nästa större produktionstillfälle blir i höst och om två år ska en fullskalig anläggning stå klar. Det här cleantech-företaget ska bli Gävle troget.
– All forskning och utveckling utgår från Gävle, här finns en tung kunskapsbas och vi vill ha kontroll på know how, därför är det Gävle som gäller när vi ska bygga en fabrik, fastslår vd Anders Lundström.
Christer Sjöström igen:
– Råvarutillgången är obegränsad, baskemikalier används i processen, och resultatet är cirkulerbart, det kan återanvändas, aerogel är till 99 procent baserat på kisel, i stort sett sand. Allt detta gör att vi kan hålla en mycket stark miljöprofil.
– Vår ambition är att vara en teknikleverantör och den stora utmaning vi nu står inför är att kostymera aerogel efter våra kunders olika krav.