"Inget problem för rättssäkerheten"
Det anser statsåklagare Nils-Eric Schultz, som offentligt kritiserat polisprovokationer.
Det är osäkert om agerandet kan påverka påföljden för 30-åringen.
Relaterat
Fakta
Omstridd polismetod
Bevisprovokation är en omstridd metod som syftar till att få fram bevis för att kunna styrka ett misstänkt brott.
Gränsdragningen mellan vad som är tillåtet respektive förbjudet är svår att dra. Tydligare regler för bevisprovokation har efterlysts länge. En utredning pågår – polismetodutredningen – och ska redovisa sina resultat i maj.
Bevisprovokation får bara användas under vissa förutsättningar, till exempel behovsprincipen som innebär att man inte har kunnat få fram bevis med traditionella metoder eller om de vanliga bevisalternativen har använts utan framgång.
Bevisprovokationen ska leda fram till väsentliga och användbara resultat. Den vanligaste formen av bevisprovokation är kontrollerad leverans av narkotika; att myndigheterna låter en person som misstänks smuggla narkotika ta sig in i landet och ingriper först när den misstänkte överlämnar narkotikan till en mottagare.
Enligt Nils-Eric Schultz har det blivit vanligare att polisen använder provokation för att komma åt grov brottslighet.
– Det är mer accepterat i dag, även av domstolarna, säger han.
I en debattartikel i Dagens Nyheter i oktober i fjol riktar han tillsammans med advokaten Peter Althin kritik mot att dokumentation om hur provokationer gått till ibland mörkas av hänsyn till informatörer och infliktratörer.
Men i fallet med CH-branden finns detaljerade uppgifter med i underlaget.
– Om man lagt korten på bordet blir det upp till domstolen att avgöra om polisen gått för långt, säger han.
Schultz hänvisar till ett rättsfall som slutade med att Högsta Domstolen friade tre personer som misstänktes för häleri efter rånet mot Nationalmuseum i Stockholm 2000. Polisen hade riggat en fingerad försäljning av ett av de stulna konstverken och HD ansåg att rätten till en rättvis rättegång var undergrävd.
– I det aktuella fallet har ju ingen provocerats att begå brott, men domstolen kan ändå anse att det ligger i gråzonen, säger Nils-Eric Schultz.
