Enligt Migrationsverket är det mycket vanligt att asylsökande saknar identitetshandlingar när de kommer till Sverige.

– Kommer de som asylsökande kan man inte kräva att de har hemlandspass eftersom de flyr. Det finns också länder som saknar folkbokföring, Somalia är ett sådant land, säger Joakim Hugosson, rättslig expert på Migrationsverket.

Tidigare kunde kommunens tjänstemän intyga att Migrationsverkets utredning kring identiteten hängde ihop med personen som sökte id-kort.

Men sedan Skatteverket 1 juni 2009 fick ansvaret att utfärda id-kort har det enligt Cherstin Hansson på Invandrarcentrum blivit hårdare regler.

– Skatteverket godkänner i princip inte den utredning som Migrationsverket har gjort. Tidigare kunde våra tjänstemän intyga, men om Migrationsverket, ibland efter ett års utredning inte kan intyga deras identitet; hur ska vi då kunna det? undrar Cherstin Hansson.

Dessutom riskerar den som gör sig skyldig till ett osant intygande upp till sex månaders fängelse.

Sveriges kommuner och landsting, SKL anser att det inte ingår i kommunernas uppdrag att intyga personers identitet.

– I vissa kommuner ser man det som den enda möjligheten att ordna ett drägligt liv åt personerna när regeringen inte löser frågan, säger utredare Roy Melchert.

I Gävle har kommunjuristen avrått tjänstemän från att intyga identiteter, med tanke på risken för rättsliga påföljder.

SKL har uppmanat regeringen att lösa problemet med id-kort till nyanlända. Ingen vet hur många som inte kan få id-kort just nu, men SKL bedömer att det är många, kanske så många som 20 000 personer.

På Invandrarcentrum ser man vilket utanförskap detta skapar hos en växande grupp nyanlända flyktingar. Utan id-kort är många dörrar i samhället stängda.

– Det är ett väldigt stort problem för de enskilda personerna. För oss innebär det här att de inte får något bankkonto att vi har fått återgå till kontant utbetalning av introduktionsersättningen, säger Cherstin Hansson.

På regeringsnivå ägs frågan av finansdepartementet som styr över Skatteverket. Tillsammans med justitie- och integrationsdepartementet har man format en arbetsgrupp som utreder id-kortsfrågan.

– Det är en viktig fråga. Tanken är att personuppgifter från Migrationsverket ska kunna användas av Skatteverket, om man har fått sin identitet fastställd, säger Elin Landell, departementsråd på enheten för integration.

Enligt finansdepartementet ska arbetet resultera i en promemoria inom en snar framtid. Efter ett par månaders remisstid kan det antingen bli frågan om en förordningsändring, eller en lagändring, vilket tar längre tid.